Sverige är unikt!

Jag har arbetat inom utbildningssektorn i många år. Jag har upplevt mycket positivt och många svårigheter. Att arbeta inom skola för barn och unga är inget enkelt arbete, men mycket viktigt, för barnen och för samhället. Ibland har jag frågat mig själv varför jag valde det yrke som jag gjorde. Jag har några gånger starkt övervägt att byta yrkesbana. Det har hänt vid de tillfällen då jag upplevt respektlöshet. Men, jag blir kvar. För att det finns något jag brinner för. Det är att värna för alla barn och ungas välmående, att säkerställa att de får den respekt som de har rätt till. Det är också att föra det svenska samhällets normer och värden, värdegrunden vidare. Ett arbete som börjar med oss själva. Vi vuxna. Att vi modellar och lever de värden som vi också ska lära barn och ungdomar.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor…(Skollagens första kapitel, 5 §)

Det är vackra ord. Viktiga ord. Ord som betonar kunskap och viktiga förmågor som krävs för att kunna leva ansvarsfullt i ett demokratiskt samhälle. Ibland, tror jag att jag själv och andra med mig blir lite ”hemmablinda”. Ord som värdegrund har tappat sin kraft, inte sitt värde men sin kraft, det har blivit lite urvattnat. Men, det måste vi göra något åt, tillsammans, väcka liv i dess innebörd. Värde..grunden, den grund av viktiga värden som skolan och det svenska samhället vilar på. Jag är stolt över vår värdegrund. Den är vacker, den omfamnar människor och de värden som vi behöver för att må bra, tillsammans.
Det är till och med så att Sverige är unikt.

world value survey.png

På översikten ovan tydliggörs Sverige som unikt gällande sekularisering och toleransnivå (Word Values Survey 2015).  Sverige syns längst upp i det högra hörnet. Den svenska värdegrunden är ingen självklarhet. Den är unik och behöver omsorg för att bevaras och vidareutvecklas både för alla, både svenskfödda och andra som bor i Sverige. Familjer, barn och unga som söker sig till Sverige behöver stöd att lotsas in i den värdegrund som svenska samhället och skolan är uppbyggt på. Dessa frågor är i dagsläget mycket aktuella för skolans arbete med värdegrunden. Hur tydliggör vi värdegrunden för de som kommer från en annan kultur som inte återspeglar den svenska värdegrunden? Det kan exempelvis vara jämställdhetsfrågor och religionsfrihet. Den värdegrund som skolan vilar på behöver undervisas, diskuteras, synliggöras, praktiseras och följas.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagens första kapitel, 5 §)

En viktig och stor del av elevhälsans och lärares främjande arbete handlar om att arbeta med de värden som värdegrunden består av. Demokrati och inflytande, att få vara delaktig och uppleva att ens åsikter är viktiga. Om mänskliga rättigheter, barn och ungas rättigheter, om barnkonventionen, om frihet, att få vara med och styra sitt liv, om jämlikhet, jämställdhet och solidaritet. Allt finns med i läroplanen, men det ska omsättas och upplevas. När en skolas ethos, eller kultur andas värdegrund, när alla som befinner sig på skolan, personal och elever känner sig lyssnade till, viktiga, respekterade och delaktiga finns ett kvitto på att arbetet med värdegrunden är lyckat.
I detta arbete tycker jag att vi som arbetar på en skola ska börja med oss själva. Hur ser det ut på möten, blir alla lyssnade till, hur fördelas samtalstiden, känner alla sig delaktiga och respekterade, hur är det med solidaritet, jämlikhet och jämställdhet, finns kränkningar? Det är ett bra sätt att tydliggöra värdegrunden, att förstå att vi är förebilder för de barn och ungas som vi möter och att vi är de som ska lära dem dessa värden, delvis genom fakta, men kanske viktigast genom att öva färdigheter som att lyssna på varandra, våga uttrycka sina åsikter, förstå och respektera att olika åsikter finns, att skapa delaktighet och möta olika människors behov.
Ordet regler och krav tycker jag inte är motiverande. Tänk om vi tillsammans med barnen skulle skapa sociala förväntningar. Sociala förväntningar istället för klassrumsregler. Höga förväntningar vet vi nämligen är bra för motivationen. Sociala förväntningar på alla i en skola som grundar sig på värdegrundens normer och värden från läroplanen men med enklare ord. Det är något som lärare, elevhälsa och elever kan arbeta tillsammans med. Om vad det egentligen innebär och hur det praktiseras och upplevs.

sociala förväntningar

 

 

 

Främjande arbete

Lärare har ett uppdrag att arbeta främjande med lärande.
Elevhälsan har ett uppdrag att arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande.
Samtliga har ett uppdrag att arbeta mot skolans mål.
Desto senare i händelsekedjan man kommer in, desto sämre mår barn och unga och desto svårare är det att hjälpa barnet. Självklart ska vi göra allt vi kan för att komma in tidigt i händelsekedjan, där vi skapar förutsättningar för lärande och välbefinnande!

Så hur gör man?
Vad ska jag göra i mitt främjande arbete?
Hur tar jag mig dit?
bild mål
Bilden är lånad av en vän till mig

En målbild är bra att ha vid ett förändringsarbete. Var vill du komma?
Är det så att  målet är att arbeta enligt skollagen (klok tanke), främst förebyggande och hälsofrämjande? ( Alltså vid en heltid minst 3 av 5 dagar i veckan.) Men, verkligheten kanske är att du inte vet om du alls arbetar hälsofrämjande.  Då kan du sätta upp följande delmål;
1. Jag ska ta reda på vad det innebär att arbeta hälsofrämjande mot skolans mål. (Det är fortfarande nytt, det är helt ok att inte känna sig säker på detta!!!!!!).
2. Jag ska börja med att sätta av en dag i veckan till främjande arbete, det börjar med att jag ska lära mig om vad jag behöver göra.
3.Jag ska informera min chef och mina kollegor om jag ämnar arbeta enligt skollagen. (Är du motiverad till att förändra kommer du att dra med dig kollegor som blir nyfikna på vad du gör och hur du gör.

Måltriangel
Störst yta har det främjande arbetet, det är också grundläggande, i mitten kommer förebyggande och längst upp med absolut minst yta är det åtgärdande arbetet.

triangel
Så där ja, nu finns ett mål och några delmål. Det är en bra start. Fundera även på hur lång tid det får ta tills du är framme vid huvudmålet; minst 3 av 5 dagar i veckan med ett innehåll som stödjer skolans mål. Får det ta en termin, ett läsår, eller 2 månader?

Ett huvudbry för mig är att det i läroplanen står följande: Rektors ansvar ”Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver”. Det är bra, på sätt och vis. Men, varför står det inte att det är rektors ansvar att utforma elevhälsan enligt uppdragsbeskrivningen som finns i skollagen. Att utforma den till att vara främst förebyggande och hälsofrämjande, där en av uppgifterna är att… eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Det tycker jag hade varit en bättre formulering. Det trycker nämligen på att insatser ska sättas in tidigt, helst före problem uppstår. Att elevhälsans professioner ska nyttjas genom samverkan med lärare för att göra en skola till den bästa möjliga. Där barn och unga får uppleva, träna och  lära sig om välbefinnande och lärande. Där elevhälsa och lärare arbetar tillsammans med de faktorer som verkligen påverkar BÅDE hälsa och lärande, systematiskt. Och därmed undviker att hamna i ”Riskhjulet”:

 

Riskhjulet

Elevhälsan behövs i skolan, i det främjande och förebyggande arbetet, främst. Precis som uppdraget är formulerat i skollagen. Skolinspektionen och andra studier visar att Elevhälsan generellt arbetar mest åtgärdande, att de har svårt att vinna mark gällande det främjande och förebyggande arbetet. Den goda viljan finns, men det blir liksom inte av. Elevhälsan hamnar i ett riskhjul. Ett riskhjul som riskerar elevers lärande om vad de behöver för att må bra och kunna lära sig saker i skolan. För att visa hur jag tänker har jag skapat en bild av riskhjulet.

riskhjulet
En elevhälsa som arbetar mest åtgärdande möter barn och unga när de redan är i psykisk ohälsa och har då förmodligen även svårt att nå målen. Skadan är således redan skedd, vi har en elev som far illa. Elevhälsan gör allt de kan i detta sena läge och många gånger leder det till att barnet/ungdomen skickas vidare till landstinget, kanske barn- och ungdomspsykiatrin där en större utredning,  vård och behandling kan utföras, något elevhälsan inte får eller ska göra. Barnet/ungdomen får stöd och hjälp från landstinget. Kanske av en psykolog, en läkare, en kurator, arbetsterapeut eller alla tillsammans. Och vad händer, jo, steg 1 är att säkerställa elevens mående, på basnivå, det vill säga sömn, mat, fysisk aktivitet, föräldrarelationer, kamratskap, självkänsla, sammanhang och delaktighet att styra sitt eget liv. Alltså, barn och unga skickas till vården för hjälp och den hjälp de får skulle istället till stor del kunna utföras genom det främjande, grundläggande arbete som elevhälsan inte hinner med eller saknar verktyg och lokalt direktiv för att utföra. Att lära barn och unga vad de behöver för att må bra, livsstrategier. När barnet/ungdomen sedan mår lite bättre så kommer barnet tillbaka till skolan och möter återigen den miljö som förmodligen var bidragande till den psykiska ohälsan, som elevhälsan kanske inte heller hinner med att förebygga. Det för att de har fullt upp att arbeta åtgärdande. Det kallar jag för riskhjulet!
Givetvis ser det inte ut på detta vis överallt, men det gör det på flertalet orter. Elevhälsan har massor av kompetens som kan användas mer effektivt än vad som görs idag.

 

Hur motiverar vi barn och unga?

Vad gör dig motiverad?
Vad vet vi om motivation och hur kan lärare och elevhälsa arbeta för att understödja barn och ungas motivation till lärande?

När jag är motiverad blir jag en duracellkanin. Jag sätter ibland upp mål som jag vill uppnå, mål som intresserar och utmanar mig och som jag tror kommer att ge mig utdelning i form av ett rikare liv. Jag har ganska lätt att finna motivation. Men, det händer att jag får uppgifter som inte alls intresserar mig, och då blir inte mycket gjort. Det är intressant, hur olika uppgifter, aktiviteter och utmaningar driver oss.
I skolan har vi barn och unga som lärare och elevhälsa ska stödja i sitt lärande och i sin hälsa. Där finns barn och unga som vi har svårare att motivera. Vad säger forskning om motivation i skolan, hur kan vi arbeta för att öka elevers motivation? Enligt Håkansson och Sundberg, Framgångsrik undervisning, 2012 så finns en tydlig koppling mellan motivation och…

  • tydligt uttalade förväntningar
  • informationsgivande återkoppling
  • Utmanande lärmiljö, rätt kravnivå, tänk proximala utvecklingszonen(För höga krav skapas motsatt resultat, det leder till rädsla och ångest)
  • Socialt stödjande undervisning
  • Undervisningsstrategier
  • Lärarens hjälp för att elever ska utveckla egna, men fungerande lärstrategier (som kan leda till än större motivation och självständighet) ex lässtrategier (hur gör en god läsare och hur ska man tänka (tanke och handling).
  • Motiverande budskap som kan nås genom ansträngning

Ett viktigt utgångsläge är att alla kan utvecklas genom ansträngning, även vid olika förutsättningar. Det är betydelsefullt att känna tilltro. Att känna att någon tror på mig och att jag har förmågor. Det kan också kännas skrämmande med förväntningar. Jag har frågat några unga med kognitiva svårigheter som uttryckte oro vid höga förväntningar. Jag tänker att det kan vara olika mycket svårt och ta olika lång tid, men att utveckling alltid är möjligt, alla har en inre kraft som vi behöver locka fram.
Sedan får vi aldrig någonsin glömma att försöka förstå och respektera den extra kamp som olika funktionsnedsättningar och sårbarhet kan skapa. Så respekt, tilltro, stöd och stor tydlighet om vad som förväntas, hur målet kan nås, vilka strategier som kan användas, återkoppling och motiverande budskap bör vara ett bra recept på motivation. Jag skulle även vilja lägga till att uppmärksamma starka sidor mest och försöka utgå från elevernas intressen och värld i planerandet av undervisning.
Våga tro och visa att du tror på barn och unga och dess möjligheter till utveckling. Våga tro på det kompetenta barnet och ungdomen. De är de värda!

 

 

I samband med Skolverkets förslag på den nya nationella IT-strategin så vill jag passa på att uppmärksamma de fantastiska möjligheter som ges genom olika digitala verktyg. Skolverket har skrivit en artikel där jag beskriver hur alternativa verktyg kan användas i olika lärsituationer.

Läs hela artikeln på Skolverket sida

– Skolstil (för PC) är exempelvis ett av flera program som jag tycker är bra. Det är framtaget för läs- och skrivinlärning och finns också som iPad-app.

Även äldre elever kan vara behjälpta av att höra ord och meningar uttalas för att mer självständigt upptäcka och rätta fel i egna texter. I engelska och främmande språk är det användbart för alla elever, menar hon.

– Texter på internet kan man lyssna på med olika talsynteser för att skapa en ökad läsförståelse. Men vid sidan av att erbjuda eleverna verktyget kan det också vara viktigt att själv tänka på att använda talböcker kontinuerligt i sin undervisning.

Vid bedömningssituationer ska man ha fokus på att alla elever får möjlighet att visa upp sina kunskaper på de sätt de behöver, betonar Annika A Davidsson. Här kan formativ bedömning med mål som tydliggörs tillsammans med tidsenliga verktyg främja måluppfyllelsen.
När det gäller att ta emot individuella svar direkt från eleverna kring en uppgift eller om man vill ta reda på hur väl eleverna förstått ett moment, förespråkar Annika A Davidsson digitala responssystem som Mentimeter (finns både som gratis- och premiumversion) och Socrative (gratisprogram) hellre än handuppräckning.

– När läraren ställer en fråga i klassrummet är det ofta samma elever räcker upp handen varje gång. Vi vet att de allra flesta eleverna har kloka tankar och åsikter men alla kanske inte vågar svara muntligt. Därför borde vi övergå till sätt som tillåter att fler vågar komma till tals.

 

Digitala verktyg för tillgänglig miljö

Skolverket påpekar de möjligheter digitala verktyg har för att tillgängliggöra lärmiljön i den dagsaktuella nationella it-strategin. Jag kan bara säga, jag håller med. Det är något jag arbetat för tidigare genom Skoldatatek Umeå men som tyvärr inte finns kvar på samma sätt som tidigare. SPSM har haft en viktig roll för Skoldatatek i Sverige och förhoppningsvis kommer nu ökade möjligheter för att satsa även fortsättningsvis på komptenshöjande insatser gällande alternativa verktyg.

”Digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö Digitala verktyg i lärandet kan göra undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla elever, oavsett funktionsförmåga. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven. En generell kunskap om digitala verktyg och dess möjligheter för ett tillgängligt lärande behöver ingå i alla förskollärares och lärares digitala kompetens. Samtidigt behöver varje skola också ha kompetens om alternativa verktyg för att kunna erbjuda alla elever en tillgänglig lärmiljö. SPSM bör ges i uppdrag att utforma en resurs som kan tillgodose skolpersonalens behov av stöd och kompetens. Sedan flera år har SPSM lämnat stöd till uppbyggnad av Skoldatatek eller liknande verksamhet som för närvarande finns i mer än hälften av landets kommuner. Skoldatatek är en övergripande kommunal verksamhet med syfte att skolpersonal ska kunna utveckla kompetens och arbetsmetoder samt kunskap om alternativa verktyg. SPSM bör fortsatt ha möjlighet att aktivt stödja och bidra till uppbyggnad av liknande verksamheter.” (Sid 34, http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3621.pdf%3Fk%3D3621)

 

Gympaläraren!

Gympaläraren, Kalle Zackari Wahlström, vilken fantastisk pedagog. Oerhört professionell, kanske utan att han vet om det?  Jag blev rörd till tårar när jag ser Kalle Zackari Wahlström rädda några elever från psykisk ohälsa. Han gör det med bravur, med hela sitt hjärta och hela sin kompetens. Underbart!!!!
Gympaläraren är ett tv-program där Kalles mål är att få alla barn aktiva. I avsnitt 3 får vi ta del av mötet mellan Kalle och några ungdomar som inte känner sig delaktiga på gymnastiklektionerna. Kalle möter eleverna utifrån deras behov och leder dem till läroplanens kunskapskrav på ett mycket professionell sätt. Se programmet om ni inte redan har gjort det. Jag lider med ungdomarna i den situation de är när programmet visas, men det blir bättre!

Alla elever kunde inte ta till sig undervisningen som gavs, svåra röriga instruktioner, utgick inte från alla elevers behov, förstod inte olika förutsättningar, behov och funktionsnedsättningar, saknade kompetens och stöd till kompetens. Hade inte ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det här är vad som händer när kompetensen saknas. Elever tappar tron på sig själva, blir utåtagerande eller frånvarande från lektioner, det är elevernas lösning på den icke inkluderande och tillgängliga undervisningen. Gympaläraren fick arbeta åtgärdande, det hade blivit akuta problem pga den otillgängliga undervisningen. Detta hade kunnat förebyggas genom att lägga upp instruktioner och aktiviteter så att alla förstod och kände sig delaktiga. I detta fall hade en kartläggning på gruppnivå varit givande, vad fungerar bra, vad behöver förändras så att alla känner sig delaktiga, ta reda på elevernas behov och vad de själva uttrycker, ge inflytande och förändra undervisningen därefter. Om detta hade gjorts kanske inte dessa elever hade behövt gå igenom de känslor och den utanförskap som de tvingats utstå. Vilken tur att ”Gympaläraren” tog tag i situationen, vad hade annars hänt? En till hemmasittare? Psykisk ohälsa..det som inte får hända!

http://www.svtplay.se/video/6995881/gympalararen/gympalararen-avsnitt-3

Kanske säger ni när ni sett programmet, ”Ja, det var verkligen bra, suveränt jobbat av Kalle!”. Men vad var det egentligen han gjorde? Jag kunde inte motstå att göra en professionell analys av vad han egentligen gjorde som var bra.

  • Fokus på både kunskapskrav, värden och normer – hela läroplanen!
  • Positiv nära relation mellan lärare och elev
  • Salutogent förhållningssätt
  • Öppen och fungerande kommunikation
  • Utgå från elevbehov, förutsättningar, behov och motivation
  • Flexibla undervisningslösningar
  • Idrottsläraren tar ansvaret för att alla ska lyckas
  • Höga förväntningar på att alla ska lyckas
  • Uppmuntran till elevdelaktighet
  • Visa tolerans, empati och intresse för samtliga elever
  • Återkoppling till eleven utifrån kunskapskrav
  • Kännedom och vilja att möta eleven
  • Motiverande, omhändertagande och pådrivande
  • Involvera eleverna i undervisningen
  • Ge ansvar
  • Tydliggör kunskapskrav
  • Fokus på undervisning och repetition
  • Elever lär varandra
  • Undvikande av ”eget arbete”, leder lärandet, ”tar eleverna i handen”
  • Snabb och positiv feedback
  • Fysisk aktivitet, målet är varje dag

En intressant reflektion. Är detta specialpedagogik eller vanlig pedagogik, var går gränsen? Något att samtala om tycker jag. Specialpedagogik förklaras ibland som … det som behövs när den vanliga pedagogiken inte räcker till..och ofta nämns också det som är bra för några är bra för alla. Vad av ovanstående skulle ni säga vara specialpedagogik och vad är vanlig pedagogik? Intressant, eller hur!

 

 

 

 

Specialpedagogiksatsning/it-satsning=sant

I fredags deltog jag i Skolverkets referensgrupp för att planera innehållet i den nationella specialpedagogiksatsningen. Vi var drygt 10 specialpedagoger från olika platser i landet samt 5-6 personer från Skolverket. I mindre grupper diskuterade vi vilket innehåll som kändes relevant och praktiknära för lärare. Vid redovisningen framkom att samtliga grupper var eniga om innehållet. Att det behövs utbildning om förhållningssätt, olikhet, inkludering, tillgänglighet, samverkan, elevhälsans uppdrag, allt  i enlighet med specialpedagogisk forskning. Att bredda basen i stödtriangeln, mer stöd och stimulans och extra anpassningar och arbete på skol- och gruppnivå.  Därefter om att stödja och förebygga skolproblematik, exempelvis uppmärksamhetsproblematik, socialt samspel, läsa, räkna, skriva osv. Och om att utreda särskilt stöd och  om olika metoder och verktyg. Analoga och digitala. På träffen var representanter med även från Skolverkets IT-satsning. Två delar som ska samverka, mycket klokt. Det finns nämligen fantastiska alternativa verktyg som stödjer lärandet och som kompenserar olika svårigheter. Genom mitt tidigare arbete på Skoldatateket har jag mött många elever som funnit nya vägar till lärande genom digitala verktyg. Inlästa böcker, både skönlitteratur och läromedel, talsynteser, rättstavningsprogram, tidshjälpmedel, digitala kalendrar med påminnelser, eller bara att fota av tavlan istället för att anteckna. Ja, flexibiliteten att anpassa undervisningen ökar enormt genom att använda digitala verktyg.
I början av höstterminen skulle ett par av modulerna vara klara för Specialpedagogiksatsningen. Sedan ska specialpedagoger handleda och utbilda lärare under en kommande period. I första hand gäller satsningen åk 7-9, men kan också innesluta åk 1-6.