Den hälsofrämjande värdegrunden

Värdegrund. Ett ord som betyder så mycket. Ett ord som skolan slängt sig med så mycket att ordet tappat sin kraft. Skolans hälsofrämjande arbete handlar till stor del om normer och värden. Om dig, mig och om barnens rätt att bli väl behandlade, med respekt. Det handlar om att skapa ett gott skolklimat. En väl fungerande arbetsplats för både vuxna och barn som bygger på allas lika värde och rätten att utrycka sina åsikter och få reellt inflytande. Det är grundläggande för välmående, i skola och i arbetslivet. Skollagen, värdegrunden bygger på  Barnkonventionen. Rättigheter alla barn ska känna till och uppleva. Unicef arbetar för att skapa en bättre värld för alla barn. De flaggar just nu för Operation Dagsverke 2016. En fantastisk möjlighet att ”boosta” värdegrundsarbetet. En informatör kommer till skolan, material delges, övningar och mycket mer. Pengarna går till barn med funktionsnedsättningar i Mongoliet, en plats där 60% av barnen med olika nedsättningar inte får gå till skolan. Varför inte passa på att lyfta rättigheten att få gå till skolan? Allt det goda det bidrar till, lära om värdegrunden, lära kunskaper för att möjliggöra ett hälsosamt och socialt liv. Skolan möjliggör barnens framtid, om skolan tar väl hand om barnen. Alla barn. Varför inte passa på att tala om barns olikhet, om olika funktionsnedsättningar? Allt från glasögon till uppmärksamhetsproblematik och sociala sampelssvårigheter, om att hjälpa varandra och respektera olikhet, om fördelar som alla har. Och … därefter. En dags dagsverke, en möjlighet att bidra till något gott, en möjlighet att vara företagssam kanske anordna en loppis eller hjälpa till på en arbetsplats.

Läs mer och boka in er till Operation Dagsverke 2016

Material om Barnkonventionen

Bristande stöd, samverkan och elevhälsoarbete

Skolinspektionen lyfter problematik med att lärare och elevhälsan inte samverkar. Att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte prioriteras. Att elever inte utreds tillräckligt snabbt och ordentligt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det saknas ett gemensamt språk mellan elevhälsa och lärare för skolutveckling på skol-, grupp- och individnivå.

Skolinspektionen – Dåligt samarbete ger  bristande stöd

Utbildning- för elevhälsa och lärare

 

 

Normbrytande

Har du funderat över ditt förhållningssätt till olikhet? Det har jag. Hur bemöter vi vad vi anser vara utanför normen? Hur tilltalar vi människor med alla dess olikheter och förutsättningar? Behandlar vi människor lika? Jag vill tro att jag gör det, men jag är inte så säker, jag antar att jag har massor att träna på, det är bra att bli påmind!
I skolan ska vi utgå från att olikhet är normen. Att olikhet tillför. Jag ställer mig definitivt bakom det. Se gärna denna fantastiska film som vänder och vrider på normalitet och normer. Den är  18 minuter, den tiden är den värd.

En sällsynt vanlig dag, UR play

 

Specialpedagogik för alla – ett regeringsuppdrag

Kanske har ni uppmärksammat att regeringen nu driver en kompetensutvecklingssatsning för lärare i specialpedagogik. Nu börjar planeringen inför uppdraget. Imorgon, fredag deltar jag i Skolverkets referensgrupp där vi kommer att diskutera innehållet i denna nationella specialpedagogiksatsning.
Det här är bra, mycket bra. Det finns nämligen ett oändligt stort behov av kompetensutveckling inom specialpedagogik för lärare. Eller egentligen handlar det inte om specialpedagogik, det handlar om att möta olika barn och ungdomars behov utifrån deras individuella förutsättningar. Det handlar om att utgå från att alla barn gör rätt om de kan, om de har förutsättningar eller får stöd att lära sig strategier. Det handlar om att bredda stödtriangeln, att vidareutveckla den generella pedagogiken så att den ska passa så många som möjligt, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, att samverka och givetvis en del om även särskilt stöd, det som kommer efter det generella och efter olika anpassningar har provats och utvärderats. Specialpedagogiksatsningen ska vara verksamhetsnära och utgår från lärarnas behov. Vad är lärarnas behov? Ja, vad tycker ni lärare, eller ni specialpedagoger eller ni föräldrar att lärarnas behov är?
Några områden som jag speciellt kommer att framföra utvecklingsbehov av är; undervisning som är anpassad för olikhet, bemötande och barns och ungdomars delaktighet och inflytande samt ökad förståelse för olikhet och behov inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där både flickor och pojkar ofta far mycket illa och där många gånger icke utåtagerande barn inte upptäcks, ofta flickor.
Vad vill du att jag framför som behov? Skriv gärna några rader så kanske jag kan framföra det till Skolverket imorgon.
Regeringsuppdraget

 

Uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog menar att uppmärksamhetsproblematik kan bero på mognad och att en stark anknytning, goda sociala relationer kan vara den bästa hjälpen. Goda sociala relationer, anknytning till vuxna, föräldrar eller kanske en lärare vet vi genom forskning är hälsofrämjande, något alla behöver för att må bra. Det är en skyddsfaktor som hjälper oss att klara olika risker som vi utsätts för. Speciellt viktigt är det för barn och ungdomar i olika svårigheter. Det blir ett skydd, en viktig sköld.
Se gärna Gordon Neufelds inspelade föreläsningar om hans syn på uppmärksamhetsproblematik och om hur god anknytning är av största vikt för att motverka svårigheterna. Föreläsningarna är i fyra delar. I sista avsnittet berättar Gordon om hur viktigt det är att barnet/ungdomen får visa sina känslor och om hur goda relationer skapar en sköld för olika risker.

UR – Varför lyssnar inte Kalle, del 4

 

Ett tydligt schema

Jag är speciellt intresserad av att omsätta specialpedagogiska anpassningar till den generella lärmiljön. Med det menar jag att göra saker tydligare så att fler kan ta del av det istället för att göra något särskilt av det. Ett sådant exempel är att utforma information eller kanske ett schema så att alla förstår det. Istället för att göra en otydlig information där några inte förstår och behöver särskilt anpassat schema eller kanske inte får någon anpassning och då istället missar vad som skulle förstås. Ett exempel för yngre barn är att sätta upp bilder som förklarar tid och  hur en samling går till. Ett förslag för lite äldre är att göra skolschema mer tydligt. Prestationsprinsen har bra förslag på hur ett tydligt schema kan utformas.

Föredrar man digitala kalendrar så kan samma sak göras i exempelvis Google calendar.

Läs hela inlägget av Prestationsprinsen

Livet som hemmasittare

Lina och många andra ungdomar stannar periodvis hemma från skolan, av olika anledningar. Det är en mycket svår tid för både ungdomen och dess familj. Det kan vara så att det inte känns möjligt att gå till skolan, kanske det skapar svår oro och ångest. För familjen som försöker få sitt barn till skolan skapas frustration, det kan vara helt omöjligt. Och kanske är det så att det är nödvändigt för ungdomen att få en tids vila, att skolan bättre behöver anpassas, att bemötande och relationer inte fungerar som de ska och att det är ungdomens lösning att bli hemma. Något skolan behöver göra är att reagera mycket snabbt vid frånvaro, det är ett tecken på att något är fel och det är av största vikt att det snabbt utreds så att hjälp kan sättas in. Skolan behöver också gå hem till barnet och familjen för samtal, ofta kan inte barnet komma till skolan. Här behövs gränsöverskridande arbete, att möta eleven hemma för samtal. Samt att även BUP och Socialtjänst kan stödja ungdomen i hemmet tills vidare. Vi behöver speciellt uppmärksamma elever inom npf där sociala möten, svårbegripliga uppgifter och koncentration gör tillvaron komplicerad och tröttsam. Att tidigt uppmärksamma och anpassa så att dessa elever slipper bränna ut sig i skolan. Det kan ta mycket lång tid att komma tillbaka och självkänslan åker i botten. Det är något som ingen ungdom ska behöva uppleva. Jag har själv liknande upplevelser, jag vet hur komplicerat det är vid ungdomars skolfrånvaro.

Se filmen om Lina

Fredrik Ahlén om att förebygga skomisslyckande

 

 

 

Ung med asperger?

Är du, eller känner du någon ung som har diagnosticerats med Aspergers syndrom? Då kanske denna webbutbildning kan passa. Webkursen, ett forskningsprojekt är tänkt som ett stöd till ungdomar och försöker besvara följande frågor:

Vad är ASD? Vad är autism? Asperger? Vad betyder det för mig?

http://www.ungochasperger.se/webbkursen-koll-p%C3%A5-asperger

 

Att bemöta och förebygga psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar. Speciellt bland flickor i tonåren. Elevhälsa och förskole- samt skolpersonal har ett gemensamt ansvar för både hälsa och lärande. Den psykiska ohälsan är ett trauma för det enskilda barnet och ungdomen som behöver hjälp. Den psykiska ohälsan förhindrar också möjligheter för lärandet och omöjliggör skolans lärandeuppdrag.
Att arbeta förebyggande innebär att upptäcka tidigt och att försöka hjälpa och förhindra att hinder och svårigheter uppstår. Det kan man göra genom kompetens om sårbarhet, om vilka som är mer sårbara för att utveckla ohälsa. En god lärmiljö och ett professionellt bemötande motverkar uppkomsten av psykisk ohälsa.
Vissa grupper är mer utsatta för  psykisk ohälsa än andra. Några av dessa grupper är:
Barn med ADHD och andra beteendeproblem
Ledsna barn
Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd
Blyga och ängsliga barn
Barn som utsätts för fysiska övergrepp
Socialstyrelsen har gett ut 5 kunskapssammanfattningar om ovanstående grupper och om hur förskola och skola kan arbeta förebyggande. Kunskapssammanfattningarna försöker besvara följande frågor:
Hur kan du bemöta barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa?
När kan barnen behöva hälso- och sjukvård?
Hur kan förskolan och skolan bidra till att barn med en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning får så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas och lära sig nya saker?

 

Samordnade insatser – SIP

Ibland behövs stödinsatser från många olika håll, inte endast från skolan. Det kan vara så att ett barn och dess familj behöver insatser från både skola, Barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och Socialtjänst. För familjen så är det svårt att hålla ihop olika instanser från olika myndigheter, det är tidskrävande och ofta förvirrande. Den ena handen vet inte vad den andra gör. När både Landsting och Socialtjänst eller fler är inblandade så är det fördelaktigt att utarbeta en SIP. Det är en samordnad individuell plan där alla parter tillsammans gör en plan för olika insatser och tydliggör vem som ansvarar för vad. Många känner fortfarande inte till SIP eller känner till det men informerar inte om att det finns. Det är ett stort stöd för både barn och föräldrar samt skola, så be om att en SIP ska upprättas.

http://www.psynk.se/