Specialpedagogens kunskapsområde

Ansvaret för elevernas lärande , lärmiljö och utveckling har lärare, skolledare och elevhälsa tillsammans. Dessa olika professioner besitter olika kompetenser som alla behövs för att skapa en skola som matchar elevernas behov.
En nyckelkompetens för att skapa en skola för alla är specialpedagogen. Specialpedagogutbildningen infördes år 1990 i syfte att specialpedagoger skulle handleda lärare och arbeta skolutvecklande för att undervisningen och lärmiljön skulle bli mer anpassad till elevernas behov. Idag, 27 år senare kämpar fortfarande specialpedagoger med att få arbeta enligt sitt uppdrag för att skapa en professionell skola som möter alla barn och elevers behov.
Det vill säga att enligt examensbeskrivningen;

  • Leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever
  • Utveckla verksamhetens lärmiljöer
  • Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön
  • Undanröja hinder i lärmiljön
  • Genomföra pedagogiska utredningar och analyser på organisations-, grupp- och individnivå
  • Föra kvalificerade samtal och vara rådgivare gällande pedagogiska frågor
  • Utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram
  • Genomföra uppföljningar och utvärderingar

Fortfarande finns förväntningar om att specialpedagogen ska arbeta främst individuellt med fokus på enskilda elever snarare än utveckling av undervisning och lärmiljö.

Enligt enkätstudien Speciella yrken av Göransson m.fl.  framkommer att gruppen specialpedagoger representerar en tydlig relationell syn på skolproblematik. En majoritet anser att orsaker till skolsvårigheter är att skolan inte är tillräckligt anpassad för att möta elevers olikheter. Denna syn på skolsvårigheter delas inte av majoriteten av rektorer och kommunansvariga som anser att det främst är eleverna som har brister, inte skolan.
Studien visar att specialpedagogernas arbete till största del präglas av undervisning individuellt och i grupp. Verksamhetsutveckling och samverkan med skolledare är sällan förekommande. I studien diskuteras varför detta sker, varför specialpedagoger har svårt att göra anspråk på det område som de utbildats till. Faktorer som lyfts är exempelvis skollagens svaga skrivning gällande specialpedagoger i elevhälsan, samt genus, att 93% av specialpedagogerna är kvinnor.
Att bli specialpedagog innebär en lång utbildning, först en lärarexamen, sedan minst 3 års erfarenhet i yrkeslivet och därefter 1,5 år vidareutbildning på specialistnivå. Att efter en vidareutbildning inte uppleva sig få arbeta med vad som utbildningen leder till skapar frustration.

För att vända trenden behöver rollen stärkas, skolledare och specialpedagoger behöver arbeta tillsammans som parhästar. Skolledarens uppgift är att leda verksamheten mot målen. För att lyckas med sitt uppdrag att även se till att skolan har god kvalitet och är en trygg, stimulerande och lärande miljö behövs ett relationellt synsätt som möjliggör att fokus på vad som främjar lärande och vad som riskerar lärande i mötet mellan elev och lärmiljö studeras, analyseras och bearbetas. Det är ett område som specialpedagogen är utbildad att leda. Till sin hjälp har  skolledaren och specialpedagogen den övriga elevhälsan som är mycket viktiga för att utveckla lärmiljöns övriga områden såsom psykosociala faktorer och fysiska faktorer.

Vi i gruppen ”Specialpedagoger  för skolutveckling” arbetar för att stärka specialpedagogernas roll. Vi upplever en gemensam frustration över att möta okunskap om vår kompetens och vad vi utbildats för att göra. Behoven i skolan är massiva, det finns så mycket som kan utvecklas och förbättras för att barn och elever ska må bra och utvecklas i skolan,  i gemenskap.
Genom vår Facebooksida hoppas vi kunna sprida kunskap om professionen och goda skolutvecklande exempel. Om du som specialpedagog  vill skriva ett inlägg om hur du upplever din situation eller vill dela med dig av goda skolutvecklande arbetssätt så hör av dig till oss i gruppen. Vi kommer att publicera inlägg som uppmärksammar specialpedagogers situation samt inlägg som stärker professionen.

Kerstin Göransson, Gunilla Lindqvist, Nina Klang, Gunnlaugur Magnusson & Claes Nilholm, 2015. Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning.

Främja närvaro

Att arbeta för att behålla elever i skolan är enklare än att arbeta för att få tillbaka elever som stannat hemma. Även fast så är fallet så har fokus ett flertal år riktats på att utveckla arbetssätt för att få tillbaka elever i skolan. Alltså ett akut åtgärdande arbetssätt. Detta istället för att bli experter på att behålla elever i skolan, något som också förhindrar att elever hamnar i ohälsa. Denna felvridning av fokus uppmärksammade jag för flera år sedan under ett projekt som även det hade fokus på att få tillbaka elever till skolan. Ja, det är viktigt och det är bra. Men, så länge vi inte stoppar inflödet av elever till gruppen som ibland kallas för ”hemmasittare” så spelar det inte så stor roll på hur bra vi är på att få dem tillbaka, nya faller ständigt ut igen…
Nej, jag har i ett flertal år påpekat och arbetat för att vända olika processer, sent åtgärdande processer till att bli förebyggande och främst främjande. Något som inte är enkelt, men ack så viktigt. Och, så glad jag blev när jag såg forskningsöversikten ”What it takes to keep children in school: a research review”, av Britten Ekstrand. Vilken lycka att läsa en forskningsöversikt inriktad på kunskap som hjälper oss att arbeta främjande.

Vad säger då denna forskningsöversikt att vi ska göra för att behålla elever i skolan, jo, vi behöver arbeta mer med att:

  • Utveckla respektfulla relationer mellan lärare och elever
  • Positivt klimat
  • Trygghet
  • Förbättrat stöd i att utveckla kärnkompetenser tex studieteknik, problemlösning
  • Bättre implementering av IKT i skolan

Källa: SPSM, konsten att behålla elever i skolan, https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/forskning/intervjuer/konsten-att-behalla-elever-i-skolan/

 

Självuppfyllande profetior

Jag blir vad du tänker om mig.
Ett salutogent och främjande förhållningssätt baseras på en stor tilltro på människors kapacitet och utvecklingspotential. Forskning visar att höga förväntningar bidrar till bättre prestationer.

Läraren, Se: chen Miller visar hur en stark tilltro kan locka fram nya möjligheter. Prova så får du se.

Terminsstart – tid att planera ett inkluderande mottagande

polis

Semester och sommarlov börjar gå mot sitt slut för denna gång. Pedagoger, skolledare och elevhälsa återgår till arbetet för att förbereda sig för att ta emot barn och unga.
I denna stund är det passande att planera för mötet med barn och elever. Lärare och elevhälsa kan tillsammans planera och skapa minnesvärda och betydelsefulla mottaganden samt förekomma exkluderande stunder.

Det finns intressanta frågeställningar att diskutera med fokus på att skapa en inkluderande skolstart tex.

  • Hur skapas ett klimat där alla känner sig välkomna och trygga?
  • Hur kan vi skapa en ”vi”-känsla där alla känner sig sedda och delaktiga redan från första dagen?
  • Vad kan vi göra för de elever som inte dyker upp vid skolstart? De som finns kvar hemma. Hur kan vi kontakta dem? Kan vi förekomma att några stannar hemma?
  • Vad säger eleverna själva vid skolstarten om trygghet och välkomnande, vad gör att de känner sig trygga och välkomnade?
  • Vad kan en mentor göra för att skapa /upprätthålla en god relation?
  • Vad vet vi om våra barn och elever som kommer. Kan vi lära oss deras namn osv?
  • Hur möter vi föräldrar så att även de känner sig välkomna?
  • Hur vill du själv bli bemött efter din semester av dina kollegor?
  • Hur vill du bli bemött när du kommer till en ny arbetsplats? Kanske finns oro, ängslan men också förväntningar?
  • Vilka förväntningar har eleverna på det kommande läsåret?
  • Vilka visioner har de för sin framtid?
  • Vilka förväntningar har vi på de barn och unga som kommer?
  • Finns förutsättningar som motsvarar våra förväntningar?
  • Kanske ska den röda mattan rullas ut och stunden firas?

De första 10 minuterna i mötet med en ny lärare är av stor vikt för den framtida relationen. Se gärna kortfilmen  ”Så blir du en bra ledare i klassrummet” med Marcus Samuelsson, Universitetslektor i pedagogik angående fler tips för ett gott ledarskap.

 

Delaktighet på riktigt

Att få vara delaktig och ha inflytande i beslut som rör en själv, att bli lyssnad på, att känna att ens åsikter är viktiga, en känsla..ja, delaktighet och inflytande  på riktigt är så mycket mer än en handuppräckning på ett klassråd, det är något som känns i kroppen. Så beskriver rådgivaren Anna Sjölander delaktighet och inflytande.

Delaktighet göder lusten att lära

planta

Sverige är unikt!

Jag har arbetat inom utbildningssektorn i många år. Jag har upplevt mycket positivt och många svårigheter. Att arbeta inom skola för barn och unga är inget enkelt arbete, men mycket viktigt, för barnen och för samhället. Ibland har jag frågat mig själv varför jag valde det yrke som jag gjorde. Jag har några gånger starkt övervägt att byta yrkesbana. Det har hänt vid de tillfällen då jag upplevt respektlöshet. Men, jag blir kvar. För att det finns något jag brinner för. Det är att värna för alla barn och ungas välmående, att säkerställa att de får den respekt som de har rätt till. Det är också att föra det svenska samhällets normer och värden, värdegrunden vidare. Ett arbete som börjar med oss själva. Vi vuxna. Att vi modellar och lever de värden som vi också ska lära barn och ungdomar.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor…(Skollagens första kapitel, 5 §)

Det är vackra ord. Viktiga ord. Ord som betonar kunskap och viktiga förmågor som krävs för att kunna leva ansvarsfullt i ett demokratiskt samhälle. Ibland, tror jag att jag själv och andra med mig blir lite ”hemmablinda”. Ord som värdegrund har tappat sin kraft, inte sitt värde men sin kraft, det har blivit lite urvattnat. Men, det måste vi göra något åt, tillsammans, väcka liv i dess innebörd. Värde..grunden, den grund av viktiga värden som skolan och det svenska samhället vilar på. Jag är stolt över vår värdegrund. Den är vacker, den omfamnar människor och de värden som vi behöver för att må bra, tillsammans.
Det är till och med så att Sverige är unikt.

world value survey.png

På översikten ovan tydliggörs Sverige som unikt gällande sekularisering och toleransnivå (Word Values Survey 2015).  Sverige syns längst upp i det högra hörnet. Den svenska värdegrunden är ingen självklarhet. Den är unik och behöver omsorg för att bevaras och vidareutvecklas både för alla, både svenskfödda och andra som bor i Sverige. Familjer, barn och unga som söker sig till Sverige behöver stöd att lotsas in i den värdegrund som svenska samhället och skolan är uppbyggt på. Dessa frågor är i dagsläget mycket aktuella för skolans arbete med värdegrunden. Hur tydliggör vi värdegrunden för de som kommer från en annan kultur som inte återspeglar den svenska värdegrunden? Det kan exempelvis vara jämställdhetsfrågor och religionsfrihet. Den värdegrund som skolan vilar på behöver undervisas, diskuteras, synliggöras, praktiseras och följas.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagens första kapitel, 5 §)

En viktig och stor del av elevhälsans och lärares främjande arbete handlar om att arbeta med de värden som värdegrunden består av. Demokrati och inflytande, att få vara delaktig och uppleva att ens åsikter är viktiga. Om mänskliga rättigheter, barn och ungas rättigheter, om barnkonventionen, om frihet, att få vara med och styra sitt liv, om jämlikhet, jämställdhet och solidaritet. Allt finns med i läroplanen, men det ska omsättas och upplevas. När en skolas ethos, eller kultur andas värdegrund, när alla som befinner sig på skolan, personal och elever känner sig lyssnade till, viktiga, respekterade och delaktiga finns ett kvitto på att arbetet med värdegrunden är lyckat.
I detta arbete tycker jag att vi som arbetar på en skola ska börja med oss själva. Hur ser det ut på möten, blir alla lyssnade till, hur fördelas samtalstiden, känner alla sig delaktiga och respekterade, hur är det med solidaritet, jämlikhet och jämställdhet, finns kränkningar? Det är ett bra sätt att tydliggöra värdegrunden, att förstå att vi är förebilder för de barn och ungas som vi möter och att vi är de som ska lära dem dessa värden, delvis genom fakta, men kanske viktigast genom att öva färdigheter som att lyssna på varandra, våga uttrycka sina åsikter, förstå och respektera att olika åsikter finns, att skapa delaktighet och möta olika människors behov.
Ordet regler och krav tycker jag inte är motiverande. Tänk om vi tillsammans med barnen skulle skapa sociala förväntningar. Sociala förväntningar istället för klassrumsregler. Höga förväntningar vet vi nämligen är bra för motivationen. Sociala förväntningar på alla i en skola som grundar sig på värdegrundens normer och värden från läroplanen men med enklare ord. Det är något som lärare, elevhälsa och elever kan arbeta tillsammans med. Om vad det egentligen innebär och hur det praktiseras och upplevs.

sociala förväntningar

 

 

 

Hur motiverar vi barn och unga?

Vad gör dig motiverad?
Vad vet vi om motivation och hur kan lärare och elevhälsa arbeta för att understödja barn och ungas motivation till lärande?

När jag är motiverad blir jag en duracellkanin. Jag sätter ibland upp mål som jag vill uppnå, mål som intresserar och utmanar mig och som jag tror kommer att ge mig utdelning i form av ett rikare liv. Jag har ganska lätt att finna motivation. Men, det händer att jag får uppgifter som inte alls intresserar mig, och då blir inte mycket gjort. Det är intressant, hur olika uppgifter, aktiviteter och utmaningar driver oss.
I skolan har vi barn och unga som lärare och elevhälsa ska stödja i sitt lärande och i sin hälsa. Där finns barn och unga som vi har svårare att motivera. Vad säger forskning om motivation i skolan, hur kan vi arbeta för att öka elevers motivation? Enligt Håkansson och Sundberg, Framgångsrik undervisning, 2012 så finns en tydlig koppling mellan motivation och…

  • tydligt uttalade förväntningar
  • informationsgivande återkoppling
  • Utmanande lärmiljö, rätt kravnivå, tänk proximala utvecklingszonen(För höga krav skapas motsatt resultat, det leder till rädsla och ångest)
  • Socialt stödjande undervisning
  • Undervisningsstrategier
  • Lärarens hjälp för att elever ska utveckla egna, men fungerande lärstrategier (som kan leda till än större motivation och självständighet) ex lässtrategier (hur gör en god läsare och hur ska man tänka (tanke och handling).
  • Motiverande budskap som kan nås genom ansträngning

Ett viktigt utgångsläge är att alla kan utvecklas genom ansträngning, även vid olika förutsättningar. Det är betydelsefullt att känna tilltro. Att känna att någon tror på mig och att jag har förmågor. Det kan också kännas skrämmande med förväntningar. Jag har frågat några unga med kognitiva svårigheter som uttryckte oro vid höga förväntningar. Jag tänker att det kan vara olika mycket svårt och ta olika lång tid, men att utveckling alltid är möjligt, alla har en inre kraft som vi behöver locka fram.
Sedan får vi aldrig någonsin glömma att försöka förstå och respektera den extra kamp som olika funktionsnedsättningar och sårbarhet kan skapa. Så respekt, tilltro, stöd och stor tydlighet om vad som förväntas, hur målet kan nås, vilka strategier som kan användas, återkoppling och motiverande budskap bör vara ett bra recept på motivation. Jag skulle även vilja lägga till att uppmärksamma starka sidor mest och försöka utgå från elevernas intressen och värld i planerandet av undervisning.
Våga tro och visa att du tror på barn och unga och dess möjligheter till utveckling. Våga tro på det kompetenta barnet och ungdomen. De är de värda!