I samband med Skolverkets förslag på den nya nationella IT-strategin så vill jag passa på att uppmärksamma de fantastiska möjligheter som ges genom olika digitala verktyg. Skolverket har skrivit en artikel där jag beskriver hur alternativa verktyg kan användas i olika lärsituationer.

Läs hela artikeln på Skolverket sida

– Skolstil (för PC) är exempelvis ett av flera program som jag tycker är bra. Det är framtaget för läs- och skrivinlärning och finns också som iPad-app.

Även äldre elever kan vara behjälpta av att höra ord och meningar uttalas för att mer självständigt upptäcka och rätta fel i egna texter. I engelska och främmande språk är det användbart för alla elever, menar hon.

– Texter på internet kan man lyssna på med olika talsynteser för att skapa en ökad läsförståelse. Men vid sidan av att erbjuda eleverna verktyget kan det också vara viktigt att själv tänka på att använda talböcker kontinuerligt i sin undervisning.

Vid bedömningssituationer ska man ha fokus på att alla elever får möjlighet att visa upp sina kunskaper på de sätt de behöver, betonar Annika A Davidsson. Här kan formativ bedömning med mål som tydliggörs tillsammans med tidsenliga verktyg främja måluppfyllelsen.
När det gäller att ta emot individuella svar direkt från eleverna kring en uppgift eller om man vill ta reda på hur väl eleverna förstått ett moment, förespråkar Annika A Davidsson digitala responssystem som Mentimeter (finns både som gratis- och premiumversion) och Socrative (gratisprogram) hellre än handuppräckning.

– När läraren ställer en fråga i klassrummet är det ofta samma elever räcker upp handen varje gång. Vi vet att de allra flesta eleverna har kloka tankar och åsikter men alla kanske inte vågar svara muntligt. Därför borde vi övergå till sätt som tillåter att fler vågar komma till tals.

 

Digitala verktyg för tillgänglig miljö

Skolverket påpekar de möjligheter digitala verktyg har för att tillgängliggöra lärmiljön i den dagsaktuella nationella it-strategin. Jag kan bara säga, jag håller med. Det är något jag arbetat för tidigare genom Skoldatatek Umeå men som tyvärr inte finns kvar på samma sätt som tidigare. SPSM har haft en viktig roll för Skoldatatek i Sverige och förhoppningsvis kommer nu ökade möjligheter för att satsa även fortsättningsvis på komptenshöjande insatser gällande alternativa verktyg.

”Digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö Digitala verktyg i lärandet kan göra undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla elever, oavsett funktionsförmåga. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven. En generell kunskap om digitala verktyg och dess möjligheter för ett tillgängligt lärande behöver ingå i alla förskollärares och lärares digitala kompetens. Samtidigt behöver varje skola också ha kompetens om alternativa verktyg för att kunna erbjuda alla elever en tillgänglig lärmiljö. SPSM bör ges i uppdrag att utforma en resurs som kan tillgodose skolpersonalens behov av stöd och kompetens. Sedan flera år har SPSM lämnat stöd till uppbyggnad av Skoldatatek eller liknande verksamhet som för närvarande finns i mer än hälften av landets kommuner. Skoldatatek är en övergripande kommunal verksamhet med syfte att skolpersonal ska kunna utveckla kompetens och arbetsmetoder samt kunskap om alternativa verktyg. SPSM bör fortsatt ha möjlighet att aktivt stödja och bidra till uppbyggnad av liknande verksamheter.” (Sid 34, http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3621.pdf%3Fk%3D3621)

 

Bristande stöd, samverkan och elevhälsoarbete

Skolinspektionen lyfter problematik med att lärare och elevhälsan inte samverkar. Att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte prioriteras. Att elever inte utreds tillräckligt snabbt och ordentligt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det saknas ett gemensamt språk mellan elevhälsa och lärare för skolutveckling på skol-, grupp- och individnivå.

Skolinspektionen – Dåligt samarbete ger  bristande stöd

Utbildning- för elevhälsa och lärare

 

 

Normbrytande

Har du funderat över ditt förhållningssätt till olikhet? Det har jag. Hur bemöter vi vad vi anser vara utanför normen? Hur tilltalar vi människor med alla dess olikheter och förutsättningar? Behandlar vi människor lika? Jag vill tro att jag gör det, men jag är inte så säker, jag antar att jag har massor att träna på, det är bra att bli påmind!
I skolan ska vi utgå från att olikhet är normen. Att olikhet tillför. Jag ställer mig definitivt bakom det. Se gärna denna fantastiska film som vänder och vrider på normalitet och normer. Den är  18 minuter, den tiden är den värd.

En sällsynt vanlig dag, UR play

 

Specialpedagogik för alla – ett regeringsuppdrag

Kanske har ni uppmärksammat att regeringen nu driver en kompetensutvecklingssatsning för lärare i specialpedagogik. Nu börjar planeringen inför uppdraget. Imorgon, fredag deltar jag i Skolverkets referensgrupp där vi kommer att diskutera innehållet i denna nationella specialpedagogiksatsning.
Det här är bra, mycket bra. Det finns nämligen ett oändligt stort behov av kompetensutveckling inom specialpedagogik för lärare. Eller egentligen handlar det inte om specialpedagogik, det handlar om att möta olika barn och ungdomars behov utifrån deras individuella förutsättningar. Det handlar om att utgå från att alla barn gör rätt om de kan, om de har förutsättningar eller får stöd att lära sig strategier. Det handlar om att bredda stödtriangeln, att vidareutveckla den generella pedagogiken så att den ska passa så många som möjligt, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, att samverka och givetvis en del om även särskilt stöd, det som kommer efter det generella och efter olika anpassningar har provats och utvärderats. Specialpedagogiksatsningen ska vara verksamhetsnära och utgår från lärarnas behov. Vad är lärarnas behov? Ja, vad tycker ni lärare, eller ni specialpedagoger eller ni föräldrar att lärarnas behov är?
Några områden som jag speciellt kommer att framföra utvecklingsbehov av är; undervisning som är anpassad för olikhet, bemötande och barns och ungdomars delaktighet och inflytande samt ökad förståelse för olikhet och behov inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där både flickor och pojkar ofta far mycket illa och där många gånger icke utåtagerande barn inte upptäcks, ofta flickor.
Vad vill du att jag framför som behov? Skriv gärna några rader så kanske jag kan framföra det till Skolverket imorgon.
Regeringsuppdraget

 

Uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog menar att uppmärksamhetsproblematik kan bero på mognad och att en stark anknytning, goda sociala relationer kan vara den bästa hjälpen. Goda sociala relationer, anknytning till vuxna, föräldrar eller kanske en lärare vet vi genom forskning är hälsofrämjande, något alla behöver för att må bra. Det är en skyddsfaktor som hjälper oss att klara olika risker som vi utsätts för. Speciellt viktigt är det för barn och ungdomar i olika svårigheter. Det blir ett skydd, en viktig sköld.
Se gärna Gordon Neufelds inspelade föreläsningar om hans syn på uppmärksamhetsproblematik och om hur god anknytning är av största vikt för att motverka svårigheterna. Föreläsningarna är i fyra delar. I sista avsnittet berättar Gordon om hur viktigt det är att barnet/ungdomen får visa sina känslor och om hur goda relationer skapar en sköld för olika risker.

UR – Varför lyssnar inte Kalle, del 4

 

Livet som hemmasittare

Lina och många andra ungdomar stannar periodvis hemma från skolan, av olika anledningar. Det är en mycket svår tid för både ungdomen och dess familj. Det kan vara så att det inte känns möjligt att gå till skolan, kanske det skapar svår oro och ångest. För familjen som försöker få sitt barn till skolan skapas frustration, det kan vara helt omöjligt. Och kanske är det så att det är nödvändigt för ungdomen att få en tids vila, att skolan bättre behöver anpassas, att bemötande och relationer inte fungerar som de ska och att det är ungdomens lösning att bli hemma. Något skolan behöver göra är att reagera mycket snabbt vid frånvaro, det är ett tecken på att något är fel och det är av största vikt att det snabbt utreds så att hjälp kan sättas in. Skolan behöver också gå hem till barnet och familjen för samtal, ofta kan inte barnet komma till skolan. Här behövs gränsöverskridande arbete, att möta eleven hemma för samtal. Samt att även BUP och Socialtjänst kan stödja ungdomen i hemmet tills vidare. Vi behöver speciellt uppmärksamma elever inom npf där sociala möten, svårbegripliga uppgifter och koncentration gör tillvaron komplicerad och tröttsam. Att tidigt uppmärksamma och anpassa så att dessa elever slipper bränna ut sig i skolan. Det kan ta mycket lång tid att komma tillbaka och självkänslan åker i botten. Det är något som ingen ungdom ska behöva uppleva. Jag har själv liknande upplevelser, jag vet hur komplicerat det är vid ungdomars skolfrånvaro.

Se filmen om Lina

Fredrik Ahlén om att förebygga skomisslyckande

 

 

 

Ung med asperger?

Är du, eller känner du någon ung som har diagnosticerats med Aspergers syndrom? Då kanske denna webbutbildning kan passa. Webkursen, ett forskningsprojekt är tänkt som ett stöd till ungdomar och försöker besvara följande frågor:

Vad är ASD? Vad är autism? Asperger? Vad betyder det för mig?

http://www.ungochasperger.se/webbkursen-koll-p%C3%A5-asperger

 

Att bemöta och förebygga psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar. Speciellt bland flickor i tonåren. Elevhälsa och förskole- samt skolpersonal har ett gemensamt ansvar för både hälsa och lärande. Den psykiska ohälsan är ett trauma för det enskilda barnet och ungdomen som behöver hjälp. Den psykiska ohälsan förhindrar också möjligheter för lärandet och omöjliggör skolans lärandeuppdrag.
Att arbeta förebyggande innebär att upptäcka tidigt och att försöka hjälpa och förhindra att hinder och svårigheter uppstår. Det kan man göra genom kompetens om sårbarhet, om vilka som är mer sårbara för att utveckla ohälsa. En god lärmiljö och ett professionellt bemötande motverkar uppkomsten av psykisk ohälsa.
Vissa grupper är mer utsatta för  psykisk ohälsa än andra. Några av dessa grupper är:
Barn med ADHD och andra beteendeproblem
Ledsna barn
Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd
Blyga och ängsliga barn
Barn som utsätts för fysiska övergrepp
Socialstyrelsen har gett ut 5 kunskapssammanfattningar om ovanstående grupper och om hur förskola och skola kan arbeta förebyggande. Kunskapssammanfattningarna försöker besvara följande frågor:
Hur kan du bemöta barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa?
När kan barnen behöva hälso- och sjukvård?
Hur kan förskolan och skolan bidra till att barn med en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning får så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas och lära sig nya saker?

 

Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

”Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen” (Arbetsmiljöverket).

Den 31/3 2016 träder den nya lagen i kraft . Den har syfte att stävja det ökade antalet sjukskrivningar som finns på grund av problem i arbetsmiljön. Det handlar exempelvis om arbete med delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar i den organisatoriska arbetsmiljön samt socialt samspel, samarbete och socialt ansvar i den sociala miljön. Lagen innebär nya regleringar samt föreskrifter om ett hälsofrämjande arbete.
I många fall går de vuxnas arbetsmiljöarbete att översätta till barnens och kan vara ett stöd för att utveckla deras arbetsmiljö i skolan. En god arbetsmiljö skapar hälsa och möjliggör lärandet. Idag uppmärksammas kunskapsresultat mer än arbetsmiljö. Det behövs en förbättrad arbetsmiljö för att stävja psykisk ohälsa, även i skolan.

Ladda ner den nya föreskriften