Främjande arbete

Lärare har ett uppdrag att arbeta främjande med lärande.
Elevhälsan har ett uppdrag att arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande.
Samtliga har ett uppdrag att arbeta mot skolans mål.
Desto senare i händelsekedjan man kommer in, desto sämre mår barn och unga och desto svårare är det att hjälpa barnet. Självklart ska vi göra allt vi kan för att komma in tidigt i händelsekedjan, där vi skapar förutsättningar för lärande och välbefinnande!

Så hur gör man?
Vad ska jag göra i mitt främjande arbete?
Hur tar jag mig dit?
bild mål
Bilden är lånad av en vän till mig

En målbild är bra att ha vid ett förändringsarbete. Var vill du komma?
Är det så att  målet är att arbeta enligt skollagen (klok tanke), främst förebyggande och hälsofrämjande? ( Alltså vid en heltid minst 3 av 5 dagar i veckan.) Men, verkligheten kanske är att du inte vet om du alls arbetar hälsofrämjande.  Då kan du sätta upp följande delmål;
1. Jag ska ta reda på vad det innebär att arbeta hälsofrämjande mot skolans mål. (Det är fortfarande nytt, det är helt ok att inte känna sig säker på detta!!!!!!).
2. Jag ska börja med att sätta av en dag i veckan till främjande arbete, det börjar med att jag ska lära mig om vad jag behöver göra.
3.Jag ska informera min chef och mina kollegor om jag ämnar arbeta enligt skollagen. (Är du motiverad till att förändra kommer du att dra med dig kollegor som blir nyfikna på vad du gör och hur du gör.

Måltriangel
Störst yta har det främjande arbetet, det är också grundläggande, i mitten kommer förebyggande och längst upp med absolut minst yta är det åtgärdande arbetet.

triangel
Så där ja, nu finns ett mål och några delmål. Det är en bra start. Fundera även på hur lång tid det får ta tills du är framme vid huvudmålet; minst 3 av 5 dagar i veckan med ett innehåll som stödjer skolans mål. Får det ta en termin, ett läsår, eller 2 månader?

Ett huvudbry för mig är att det i läroplanen står följande: Rektors ansvar ”Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver”. Det är bra, på sätt och vis. Men, varför står det inte att det är rektors ansvar att utforma elevhälsan enligt uppdragsbeskrivningen som finns i skollagen. Att utforma den till att vara främst förebyggande och hälsofrämjande, där en av uppgifterna är att… eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Det tycker jag hade varit en bättre formulering. Det trycker nämligen på att insatser ska sättas in tidigt, helst före problem uppstår. Att elevhälsans professioner ska nyttjas genom samverkan med lärare för att göra en skola till den bästa möjliga. Där barn och unga får uppleva, träna och  lära sig om välbefinnande och lärande. Där elevhälsa och lärare arbetar tillsammans med de faktorer som verkligen påverkar BÅDE hälsa och lärande, systematiskt. Och därmed undviker att hamna i ”Riskhjulet”:

 

Bristande stöd, samverkan och elevhälsoarbete

Skolinspektionen lyfter problematik med att lärare och elevhälsan inte samverkar. Att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte prioriteras. Att elever inte utreds tillräckligt snabbt och ordentligt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det saknas ett gemensamt språk mellan elevhälsa och lärare för skolutveckling på skol-, grupp- och individnivå.

Skolinspektionen – Dåligt samarbete ger  bristande stöd

Utbildning- för elevhälsa och lärare

 

 

Specialpedagogik för alla – ett regeringsuppdrag

Kanske har ni uppmärksammat att regeringen nu driver en kompetensutvecklingssatsning för lärare i specialpedagogik. Nu börjar planeringen inför uppdraget. Imorgon, fredag deltar jag i Skolverkets referensgrupp där vi kommer att diskutera innehållet i denna nationella specialpedagogiksatsning.
Det här är bra, mycket bra. Det finns nämligen ett oändligt stort behov av kompetensutveckling inom specialpedagogik för lärare. Eller egentligen handlar det inte om specialpedagogik, det handlar om att möta olika barn och ungdomars behov utifrån deras individuella förutsättningar. Det handlar om att utgå från att alla barn gör rätt om de kan, om de har förutsättningar eller får stöd att lära sig strategier. Det handlar om att bredda stödtriangeln, att vidareutveckla den generella pedagogiken så att den ska passa så många som möjligt, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, att samverka och givetvis en del om även särskilt stöd, det som kommer efter det generella och efter olika anpassningar har provats och utvärderats. Specialpedagogiksatsningen ska vara verksamhetsnära och utgår från lärarnas behov. Vad är lärarnas behov? Ja, vad tycker ni lärare, eller ni specialpedagoger eller ni föräldrar att lärarnas behov är?
Några områden som jag speciellt kommer att framföra utvecklingsbehov av är; undervisning som är anpassad för olikhet, bemötande och barns och ungdomars delaktighet och inflytande samt ökad förståelse för olikhet och behov inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där både flickor och pojkar ofta far mycket illa och där många gånger icke utåtagerande barn inte upptäcks, ofta flickor.
Vad vill du att jag framför som behov? Skriv gärna några rader så kanske jag kan framföra det till Skolverket imorgon.
Regeringsuppdraget

 

Ung med asperger?

Är du, eller känner du någon ung som har diagnosticerats med Aspergers syndrom? Då kanske denna webbutbildning kan passa. Webkursen, ett forskningsprojekt är tänkt som ett stöd till ungdomar och försöker besvara följande frågor:

Vad är ASD? Vad är autism? Asperger? Vad betyder det för mig?

http://www.ungochasperger.se/webbkursen-koll-p%C3%A5-asperger

 

Samordnade insatser – SIP

Ibland behövs stödinsatser från många olika håll, inte endast från skolan. Det kan vara så att ett barn och dess familj behöver insatser från både skola, Barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och Socialtjänst. För familjen så är det svårt att hålla ihop olika instanser från olika myndigheter, det är tidskrävande och ofta förvirrande. Den ena handen vet inte vad den andra gör. När både Landsting och Socialtjänst eller fler är inblandade så är det fördelaktigt att utarbeta en SIP. Det är en samordnad individuell plan där alla parter tillsammans gör en plan för olika insatser och tydliggör vem som ansvarar för vad. Många känner fortfarande inte till SIP eller känner till det men informerar inte om att det finns. Det är ett stort stöd för både barn och föräldrar samt skola, så be om att en SIP ska upprättas.

http://www.psynk.se/

 

Hur känns det att ha adhd eller asperger?

 

För att hjälpa barn och ungdomar behövs förståelse för olika människors behov och tänkande. Allt för ofta får barn höra, du kan om du bara vill, eller du är lat. Ett sätt att bättre förstå hur en funktionsnedsättning kan ställa till det i skolan är att prova på kognitionssimulatorn. Detta program ger oss en möjlighet att prova på en skolsituation med påverkan av olika funktionsnedsättningar som exempelvis adhd och autismspektrastörningar. Du lägger själv på de filter (funktionsnedsättingar) som du vill prova på. Lycka till i ditt lärande!

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/kognitionssimulatorn/

 

Det autistiska barn och föräldradilemmat

Efter en tid rinner bägaren över för både barn och föräldrar. Oroliga föräldrar som blir samordningscentraler för att få hjälp till sitt barn. Det innebär i slutändan att både barn och föräldrar drabbas av kraftiga utmattningssymton. I en undersökning av Attention uppger 50 procent av föräldrar till barn i npf-problematik att de är sjukskrivna och 30 procent tvingas gå ner i arbetstid.
http://www.corren.se/asikter/debatt/familjer-som-sviks-om4013321.aspx

 

 

Ger du rätt feedback?

Feedback som utvecklar: ”processberöm” tex du har läst igenom instruktionen.
Feedback som skapar osäkerhet: ”karaktärsberöm” tex vad duktig du är.
Processberöm ökar inlärningstakten och motiverar till att fortsätta. Detta skapar ett utvecklande tankesätt, tanken om att intelligens kan förändras genom träning och ansträngning. Ett utvecklande tankesätt är positivt för just motivation och hur man hanterar misstag.
Motsatsen kallar professor C. Dweck för ett låst tankesätt. Pedagogiska magasinet nr 4, 2015.