I samband med Skolverkets förslag på den nya nationella IT-strategin så vill jag passa på att uppmärksamma de fantastiska möjligheter som ges genom olika digitala verktyg. Skolverket har skrivit en artikel där jag beskriver hur alternativa verktyg kan användas i olika lärsituationer.

Läs hela artikeln på Skolverket sida

– Skolstil (för PC) är exempelvis ett av flera program som jag tycker är bra. Det är framtaget för läs- och skrivinlärning och finns också som iPad-app.

Även äldre elever kan vara behjälpta av att höra ord och meningar uttalas för att mer självständigt upptäcka och rätta fel i egna texter. I engelska och främmande språk är det användbart för alla elever, menar hon.

– Texter på internet kan man lyssna på med olika talsynteser för att skapa en ökad läsförståelse. Men vid sidan av att erbjuda eleverna verktyget kan det också vara viktigt att själv tänka på att använda talböcker kontinuerligt i sin undervisning.

Vid bedömningssituationer ska man ha fokus på att alla elever får möjlighet att visa upp sina kunskaper på de sätt de behöver, betonar Annika A Davidsson. Här kan formativ bedömning med mål som tydliggörs tillsammans med tidsenliga verktyg främja måluppfyllelsen.
När det gäller att ta emot individuella svar direkt från eleverna kring en uppgift eller om man vill ta reda på hur väl eleverna förstått ett moment, förespråkar Annika A Davidsson digitala responssystem som Mentimeter (finns både som gratis- och premiumversion) och Socrative (gratisprogram) hellre än handuppräckning.

– När läraren ställer en fråga i klassrummet är det ofta samma elever räcker upp handen varje gång. Vi vet att de allra flesta eleverna har kloka tankar och åsikter men alla kanske inte vågar svara muntligt. Därför borde vi övergå till sätt som tillåter att fler vågar komma till tals.

 

Digitala verktyg för tillgänglig miljö

Skolverket påpekar de möjligheter digitala verktyg har för att tillgängliggöra lärmiljön i den dagsaktuella nationella it-strategin. Jag kan bara säga, jag håller med. Det är något jag arbetat för tidigare genom Skoldatatek Umeå men som tyvärr inte finns kvar på samma sätt som tidigare. SPSM har haft en viktig roll för Skoldatatek i Sverige och förhoppningsvis kommer nu ökade möjligheter för att satsa även fortsättningsvis på komptenshöjande insatser gällande alternativa verktyg.

”Digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö Digitala verktyg i lärandet kan göra undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla elever, oavsett funktionsförmåga. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven. En generell kunskap om digitala verktyg och dess möjligheter för ett tillgängligt lärande behöver ingå i alla förskollärares och lärares digitala kompetens. Samtidigt behöver varje skola också ha kompetens om alternativa verktyg för att kunna erbjuda alla elever en tillgänglig lärmiljö. SPSM bör ges i uppdrag att utforma en resurs som kan tillgodose skolpersonalens behov av stöd och kompetens. Sedan flera år har SPSM lämnat stöd till uppbyggnad av Skoldatatek eller liknande verksamhet som för närvarande finns i mer än hälften av landets kommuner. Skoldatatek är en övergripande kommunal verksamhet med syfte att skolpersonal ska kunna utveckla kompetens och arbetsmetoder samt kunskap om alternativa verktyg. SPSM bör fortsatt ha möjlighet att aktivt stödja och bidra till uppbyggnad av liknande verksamheter.” (Sid 34, http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3621.pdf%3Fk%3D3621)

 

Gympaläraren!

Gympaläraren, Kalle Zackari Wahlström, vilken fantastisk pedagog. Oerhört professionell, kanske utan att han vet om det?  Jag blev rörd till tårar när jag ser Kalle Zackari Wahlström rädda några elever från psykisk ohälsa. Han gör det med bravur, med hela sitt hjärta och hela sin kompetens. Underbart!!!!
Gympaläraren är ett tv-program där Kalles mål är att få alla barn aktiva. I avsnitt 3 får vi ta del av mötet mellan Kalle och några ungdomar som inte känner sig delaktiga på gymnastiklektionerna. Kalle möter eleverna utifrån deras behov och leder dem till läroplanens kunskapskrav på ett mycket professionell sätt. Se programmet om ni inte redan har gjort det. Jag lider med ungdomarna i den situation de är när programmet visas, men det blir bättre!

Alla elever kunde inte ta till sig undervisningen som gavs, svåra röriga instruktioner, utgick inte från alla elevers behov, förstod inte olika förutsättningar, behov och funktionsnedsättningar, saknade kompetens och stöd till kompetens. Hade inte ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det här är vad som händer när kompetensen saknas. Elever tappar tron på sig själva, blir utåtagerande eller frånvarande från lektioner, det är elevernas lösning på den icke inkluderande och tillgängliga undervisningen. Gympaläraren fick arbeta åtgärdande, det hade blivit akuta problem pga den otillgängliga undervisningen. Detta hade kunnat förebyggas genom att lägga upp instruktioner och aktiviteter så att alla förstod och kände sig delaktiga. I detta fall hade en kartläggning på gruppnivå varit givande, vad fungerar bra, vad behöver förändras så att alla känner sig delaktiga, ta reda på elevernas behov och vad de själva uttrycker, ge inflytande och förändra undervisningen därefter. Om detta hade gjorts kanske inte dessa elever hade behövt gå igenom de känslor och den utanförskap som de tvingats utstå. Vilken tur att ”Gympaläraren” tog tag i situationen, vad hade annars hänt? En till hemmasittare? Psykisk ohälsa..det som inte får hända!

http://www.svtplay.se/video/6995881/gympalararen/gympalararen-avsnitt-3

Kanske säger ni när ni sett programmet, ”Ja, det var verkligen bra, suveränt jobbat av Kalle!”. Men vad var det egentligen han gjorde? Jag kunde inte motstå att göra en professionell analys av vad han egentligen gjorde som var bra.

  • Fokus på både kunskapskrav, värden och normer – hela läroplanen!
  • Positiv nära relation mellan lärare och elev
  • Salutogent förhållningssätt
  • Öppen och fungerande kommunikation
  • Utgå från elevbehov, förutsättningar, behov och motivation
  • Flexibla undervisningslösningar
  • Idrottsläraren tar ansvaret för att alla ska lyckas
  • Höga förväntningar på att alla ska lyckas
  • Uppmuntran till elevdelaktighet
  • Visa tolerans, empati och intresse för samtliga elever
  • Återkoppling till eleven utifrån kunskapskrav
  • Kännedom och vilja att möta eleven
  • Motiverande, omhändertagande och pådrivande
  • Involvera eleverna i undervisningen
  • Ge ansvar
  • Tydliggör kunskapskrav
  • Fokus på undervisning och repetition
  • Elever lär varandra
  • Undvikande av ”eget arbete”, leder lärandet, ”tar eleverna i handen”
  • Snabb och positiv feedback
  • Fysisk aktivitet, målet är varje dag

En intressant reflektion. Är detta specialpedagogik eller vanlig pedagogik, var går gränsen? Något att samtala om tycker jag. Specialpedagogik förklaras ibland som … det som behövs när den vanliga pedagogiken inte räcker till..och ofta nämns också det som är bra för några är bra för alla. Vad av ovanstående skulle ni säga vara specialpedagogik och vad är vanlig pedagogik? Intressant, eller hur!

 

 

 

 

Specialpedagogiksatsning/it-satsning=sant

I fredags deltog jag i Skolverkets referensgrupp för att planera innehållet i den nationella specialpedagogiksatsningen. Vi var drygt 10 specialpedagoger från olika platser i landet samt 5-6 personer från Skolverket. I mindre grupper diskuterade vi vilket innehåll som kändes relevant och praktiknära för lärare. Vid redovisningen framkom att samtliga grupper var eniga om innehållet. Att det behövs utbildning om förhållningssätt, olikhet, inkludering, tillgänglighet, samverkan, elevhälsans uppdrag, allt  i enlighet med specialpedagogisk forskning. Att bredda basen i stödtriangeln, mer stöd och stimulans och extra anpassningar och arbete på skol- och gruppnivå.  Därefter om att stödja och förebygga skolproblematik, exempelvis uppmärksamhetsproblematik, socialt samspel, läsa, räkna, skriva osv. Och om att utreda särskilt stöd och  om olika metoder och verktyg. Analoga och digitala. På träffen var representanter med även från Skolverkets IT-satsning. Två delar som ska samverka, mycket klokt. Det finns nämligen fantastiska alternativa verktyg som stödjer lärandet och som kompenserar olika svårigheter. Genom mitt tidigare arbete på Skoldatateket har jag mött många elever som funnit nya vägar till lärande genom digitala verktyg. Inlästa böcker, både skönlitteratur och läromedel, talsynteser, rättstavningsprogram, tidshjälpmedel, digitala kalendrar med påminnelser, eller bara att fota av tavlan istället för att anteckna. Ja, flexibiliteten att anpassa undervisningen ökar enormt genom att använda digitala verktyg.
I början av höstterminen skulle ett par av modulerna vara klara för Specialpedagogiksatsningen. Sedan ska specialpedagoger handleda och utbilda lärare under en kommande period. I första hand gäller satsningen åk 7-9, men kan också innesluta åk 1-6.

Den hälsofrämjande värdegrunden

Värdegrund. Ett ord som betyder så mycket. Ett ord som skolan slängt sig med så mycket att ordet tappat sin kraft. Skolans hälsofrämjande arbete handlar till stor del om normer och värden. Om dig, mig och om barnens rätt att bli väl behandlade, med respekt. Det handlar om att skapa ett gott skolklimat. En väl fungerande arbetsplats för både vuxna och barn som bygger på allas lika värde och rätten att utrycka sina åsikter och få reellt inflytande. Det är grundläggande för välmående, i skola och i arbetslivet. Skollagen, värdegrunden bygger på  Barnkonventionen. Rättigheter alla barn ska känna till och uppleva. Unicef arbetar för att skapa en bättre värld för alla barn. De flaggar just nu för Operation Dagsverke 2016. En fantastisk möjlighet att ”boosta” värdegrundsarbetet. En informatör kommer till skolan, material delges, övningar och mycket mer. Pengarna går till barn med funktionsnedsättningar i Mongoliet, en plats där 60% av barnen med olika nedsättningar inte får gå till skolan. Varför inte passa på att lyfta rättigheten att få gå till skolan? Allt det goda det bidrar till, lära om värdegrunden, lära kunskaper för att möjliggöra ett hälsosamt och socialt liv. Skolan möjliggör barnens framtid, om skolan tar väl hand om barnen. Alla barn. Varför inte passa på att tala om barns olikhet, om olika funktionsnedsättningar? Allt från glasögon till uppmärksamhetsproblematik och sociala sampelssvårigheter, om att hjälpa varandra och respektera olikhet, om fördelar som alla har. Och … därefter. En dags dagsverke, en möjlighet att bidra till något gott, en möjlighet att vara företagssam kanske anordna en loppis eller hjälpa till på en arbetsplats.

Läs mer och boka in er till Operation Dagsverke 2016

Material om Barnkonventionen

Bristande stöd, samverkan och elevhälsoarbete

Skolinspektionen lyfter problematik med att lärare och elevhälsan inte samverkar. Att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte prioriteras. Att elever inte utreds tillräckligt snabbt och ordentligt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det saknas ett gemensamt språk mellan elevhälsa och lärare för skolutveckling på skol-, grupp- och individnivå.

Skolinspektionen – Dåligt samarbete ger  bristande stöd

Utbildning- för elevhälsa och lärare

 

 

Normbrytande

Har du funderat över ditt förhållningssätt till olikhet? Det har jag. Hur bemöter vi vad vi anser vara utanför normen? Hur tilltalar vi människor med alla dess olikheter och förutsättningar? Behandlar vi människor lika? Jag vill tro att jag gör det, men jag är inte så säker, jag antar att jag har massor att träna på, det är bra att bli påmind!
I skolan ska vi utgå från att olikhet är normen. Att olikhet tillför. Jag ställer mig definitivt bakom det. Se gärna denna fantastiska film som vänder och vrider på normalitet och normer. Den är  18 minuter, den tiden är den värd.

En sällsynt vanlig dag, UR play

 

Specialpedagogik för alla – ett regeringsuppdrag

Kanske har ni uppmärksammat att regeringen nu driver en kompetensutvecklingssatsning för lärare i specialpedagogik. Nu börjar planeringen inför uppdraget. Imorgon, fredag deltar jag i Skolverkets referensgrupp där vi kommer att diskutera innehållet i denna nationella specialpedagogiksatsning.
Det här är bra, mycket bra. Det finns nämligen ett oändligt stort behov av kompetensutveckling inom specialpedagogik för lärare. Eller egentligen handlar det inte om specialpedagogik, det handlar om att möta olika barn och ungdomars behov utifrån deras individuella förutsättningar. Det handlar om att utgå från att alla barn gör rätt om de kan, om de har förutsättningar eller får stöd att lära sig strategier. Det handlar om att bredda stödtriangeln, att vidareutveckla den generella pedagogiken så att den ska passa så många som möjligt, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, att samverka och givetvis en del om även särskilt stöd, det som kommer efter det generella och efter olika anpassningar har provats och utvärderats. Specialpedagogiksatsningen ska vara verksamhetsnära och utgår från lärarnas behov. Vad är lärarnas behov? Ja, vad tycker ni lärare, eller ni specialpedagoger eller ni föräldrar att lärarnas behov är?
Några områden som jag speciellt kommer att framföra utvecklingsbehov av är; undervisning som är anpassad för olikhet, bemötande och barns och ungdomars delaktighet och inflytande samt ökad förståelse för olikhet och behov inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där både flickor och pojkar ofta far mycket illa och där många gånger icke utåtagerande barn inte upptäcks, ofta flickor.
Vad vill du att jag framför som behov? Skriv gärna några rader så kanske jag kan framföra det till Skolverket imorgon.
Regeringsuppdraget

 

Uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog menar att uppmärksamhetsproblematik kan bero på mognad och att en stark anknytning, goda sociala relationer kan vara den bästa hjälpen. Goda sociala relationer, anknytning till vuxna, föräldrar eller kanske en lärare vet vi genom forskning är hälsofrämjande, något alla behöver för att må bra. Det är en skyddsfaktor som hjälper oss att klara olika risker som vi utsätts för. Speciellt viktigt är det för barn och ungdomar i olika svårigheter. Det blir ett skydd, en viktig sköld.
Se gärna Gordon Neufelds inspelade föreläsningar om hans syn på uppmärksamhetsproblematik och om hur god anknytning är av största vikt för att motverka svårigheterna. Föreläsningarna är i fyra delar. I sista avsnittet berättar Gordon om hur viktigt det är att barnet/ungdomen får visa sina känslor och om hur goda relationer skapar en sköld för olika risker.

UR – Varför lyssnar inte Kalle, del 4

 

Ett tydligt schema

Jag är speciellt intresserad av att omsätta specialpedagogiska anpassningar till den generella lärmiljön. Med det menar jag att göra saker tydligare så att fler kan ta del av det istället för att göra något särskilt av det. Ett sådant exempel är att utforma information eller kanske ett schema så att alla förstår det. Istället för att göra en otydlig information där några inte förstår och behöver särskilt anpassat schema eller kanske inte får någon anpassning och då istället missar vad som skulle förstås. Ett exempel för yngre barn är att sätta upp bilder som förklarar tid och  hur en samling går till. Ett förslag för lite äldre är att göra skolschema mer tydligt. Prestationsprinsen har bra förslag på hur ett tydligt schema kan utformas.

Föredrar man digitala kalendrar så kan samma sak göras i exempelvis Google calendar.

Läs hela inlägget av Prestationsprinsen