I samband med Skolverkets förslag på den nya nationella IT-strategin så vill jag passa på att uppmärksamma de fantastiska möjligheter som ges genom olika digitala verktyg. Skolverket har skrivit en artikel där jag beskriver hur alternativa verktyg kan användas i olika lärsituationer.

Läs hela artikeln på Skolverket sida

– Skolstil (för PC) är exempelvis ett av flera program som jag tycker är bra. Det är framtaget för läs- och skrivinlärning och finns också som iPad-app.

Även äldre elever kan vara behjälpta av att höra ord och meningar uttalas för att mer självständigt upptäcka och rätta fel i egna texter. I engelska och främmande språk är det användbart för alla elever, menar hon.

– Texter på internet kan man lyssna på med olika talsynteser för att skapa en ökad läsförståelse. Men vid sidan av att erbjuda eleverna verktyget kan det också vara viktigt att själv tänka på att använda talböcker kontinuerligt i sin undervisning.

Vid bedömningssituationer ska man ha fokus på att alla elever får möjlighet att visa upp sina kunskaper på de sätt de behöver, betonar Annika A Davidsson. Här kan formativ bedömning med mål som tydliggörs tillsammans med tidsenliga verktyg främja måluppfyllelsen.
När det gäller att ta emot individuella svar direkt från eleverna kring en uppgift eller om man vill ta reda på hur väl eleverna förstått ett moment, förespråkar Annika A Davidsson digitala responssystem som Mentimeter (finns både som gratis- och premiumversion) och Socrative (gratisprogram) hellre än handuppräckning.

– När läraren ställer en fråga i klassrummet är det ofta samma elever räcker upp handen varje gång. Vi vet att de allra flesta eleverna har kloka tankar och åsikter men alla kanske inte vågar svara muntligt. Därför borde vi övergå till sätt som tillåter att fler vågar komma till tals.

 

Digitala verktyg för tillgänglig miljö

Skolverket påpekar de möjligheter digitala verktyg har för att tillgängliggöra lärmiljön i den dagsaktuella nationella it-strategin. Jag kan bara säga, jag håller med. Det är något jag arbetat för tidigare genom Skoldatatek Umeå men som tyvärr inte finns kvar på samma sätt som tidigare. SPSM har haft en viktig roll för Skoldatatek i Sverige och förhoppningsvis kommer nu ökade möjligheter för att satsa även fortsättningsvis på komptenshöjande insatser gällande alternativa verktyg.

”Digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö Digitala verktyg i lärandet kan göra undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla elever, oavsett funktionsförmåga. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven. En generell kunskap om digitala verktyg och dess möjligheter för ett tillgängligt lärande behöver ingå i alla förskollärares och lärares digitala kompetens. Samtidigt behöver varje skola också ha kompetens om alternativa verktyg för att kunna erbjuda alla elever en tillgänglig lärmiljö. SPSM bör ges i uppdrag att utforma en resurs som kan tillgodose skolpersonalens behov av stöd och kompetens. Sedan flera år har SPSM lämnat stöd till uppbyggnad av Skoldatatek eller liknande verksamhet som för närvarande finns i mer än hälften av landets kommuner. Skoldatatek är en övergripande kommunal verksamhet med syfte att skolpersonal ska kunna utveckla kompetens och arbetsmetoder samt kunskap om alternativa verktyg. SPSM bör fortsatt ha möjlighet att aktivt stödja och bidra till uppbyggnad av liknande verksamheter.” (Sid 34, http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3621.pdf%3Fk%3D3621)

 

Specialpedagogiksatsning/it-satsning=sant

I fredags deltog jag i Skolverkets referensgrupp för att planera innehållet i den nationella specialpedagogiksatsningen. Vi var drygt 10 specialpedagoger från olika platser i landet samt 5-6 personer från Skolverket. I mindre grupper diskuterade vi vilket innehåll som kändes relevant och praktiknära för lärare. Vid redovisningen framkom att samtliga grupper var eniga om innehållet. Att det behövs utbildning om förhållningssätt, olikhet, inkludering, tillgänglighet, samverkan, elevhälsans uppdrag, allt  i enlighet med specialpedagogisk forskning. Att bredda basen i stödtriangeln, mer stöd och stimulans och extra anpassningar och arbete på skol- och gruppnivå.  Därefter om att stödja och förebygga skolproblematik, exempelvis uppmärksamhetsproblematik, socialt samspel, läsa, räkna, skriva osv. Och om att utreda särskilt stöd och  om olika metoder och verktyg. Analoga och digitala. På träffen var representanter med även från Skolverkets IT-satsning. Två delar som ska samverka, mycket klokt. Det finns nämligen fantastiska alternativa verktyg som stödjer lärandet och som kompenserar olika svårigheter. Genom mitt tidigare arbete på Skoldatateket har jag mött många elever som funnit nya vägar till lärande genom digitala verktyg. Inlästa böcker, både skönlitteratur och läromedel, talsynteser, rättstavningsprogram, tidshjälpmedel, digitala kalendrar med påminnelser, eller bara att fota av tavlan istället för att anteckna. Ja, flexibiliteten att anpassa undervisningen ökar enormt genom att använda digitala verktyg.
I början av höstterminen skulle ett par av modulerna vara klara för Specialpedagogiksatsningen. Sedan ska specialpedagoger handleda och utbilda lärare under en kommande period. I första hand gäller satsningen åk 7-9, men kan också innesluta åk 1-6.