Terminsstart – tid att planera ett inkluderande mottagande

Publicerad den av specialpedagogik för alla

polis

Semester och sommarlov börjar gå mot sitt slut för denna gång. Pedagoger, skolledare och elevhälsa återgår till arbetet för att förbereda sig för att ta emot barn och unga.
I denna stund är det passande att planera för mötet med barn och elever. Lärare och elevhälsa kan tillsammans planera och skapa minnesvärda och betydelsefulla mottaganden samt förekomma exkluderande stunder.

Det finns intressanta frågeställningar att diskutera med fokus på att skapa en inkluderande skolstart tex.

  • Hur skapas ett klimat där alla känner sig välkomna och trygga?
  • Hur kan vi skapa en ”vi”-känsla där alla känner sig sedda och delaktiga redan från första dagen?
  • Vad kan vi göra för de elever som inte dyker upp vid skolstart? De som finns kvar hemma. Hur kan vi kontakta dem? Kan vi förekomma att några stannar hemma?
  • Vad säger eleverna själva vid skolstarten om trygghet och välkomnande, vad gör att de känner sig trygga och välkomnade?
  • Vad kan en mentor göra för att skapa /upprätthålla en god relation?
  • Vad vet vi om våra barn och elever som kommer. Kan vi lära oss deras namn osv?
  • Hur möter vi föräldrar så att även de känner sig välkomna?
  • Hur vill du själv bli bemött efter din semester av dina kollegor?
  • Hur vill du bli bemött när du kommer till en ny arbetsplats? Kanske finns oro, ängslan men också förväntningar?
  • Vilka förväntningar har eleverna på det kommande läsåret?
  • Vilka visioner har de för sin framtid?
  • Vilka förväntningar har vi på de barn och unga som kommer?
  • Finns förutsättningar som motsvarar våra förväntningar?
  • Kanske ska den röda mattan rullas ut och stunden firas?

De första 10 minuterna i mötet med en ny lärare är av stor vikt för den framtida relationen. Se gärna kortfilmen  ”Så blir du en bra ledare i klassrummet” med Marcus Samuelsson, Universitetslektor i pedagogik angående fler tips för ett gott ledarskap.

 

Spelregler i klassrummet

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Den viktigaste länken till lärandet och studiero är lärarens kompetens, ledarskap och att alla elever är sysselsatta i någon lärprocess.
Som stöd för lärarens ledarskap, för att förtydliga vad som är viktigt så behövs spelregler i klassrummet… Men, de ska vara väl genomtänkta och bearbetade tillsammans i klassen så att alla förstår reglerna och får hjälp att träna på dem om de är svåra att efterhålla.
Varför inte ta tillfället i akt och tillsammans i arbetslaget formulera förslag till spelregler inför nästa termin?
Malin har skapat en liten film där deras spelregler tydliggörs. Jag tycker mycket om de spelregler som valts ut. Det är regler som bidrar till ett gott lärandeklimat där man provar sig fram tillsammans.

 

 

Självförtroende och mindset

Publicerad den av specialpedagogik för alla
Att arbeta salutogent är att arbeta hälsofrämjande och även att främja lärandet. Ett salutogent förhållningssätt är inte enkelt. Det är en utmaning. Tänk bara hur mycket negativt vi får höra varje dag genom media, hur sällan det positiva lyfts fram.
Alla möjligheter det svenska samhället skapar och dess fantastiska ideal skolan vilar på som nästan aldrig dryftas om.
Att lyfta fram det bästa hos de barn och unga vi möter, att utgå från intressen och genom det som då skapas i relationen leda lärandet framåt är svårare än det låter, speciellt när barn och unga utmanar oss för att de inte mår särskilt bra, men behöver det som mest.
Ett sätt att hjälpa barn se positivt på sig själv är att som lärare eller elevhälsopersonal eller förälder att alltid ge feedback genom ett ”dynamiskt mindset” (Se Carol Dwecks forskning). Se, uppmuntra och bekräfta alla små ansträngningar i ”rätt” riktning. Det tål att tränas på! Att uppmuntra ansträngning och en förståelse och tro på att IQ och färdigheter INTE är fixerade utan påverkansbara hjälper barn och unga med sitt självförtroende.
Se en film om ovanstående och diskutera sedan med barnen och era kollegor om vad ni sett och hur ni kan arbeta mer med detta.
https://ed.ted.com/lessons/3-tips-to-boost-your-confidence-ted-ed#review

Delaktighet på riktigt

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Att få vara delaktig och ha inflytande i beslut som rör en själv, att bli lyssnad på, att känna att ens åsikter är viktiga, en känsla..ja, delaktighet och inflytande  på riktigt är så mycket mer än en handuppräckning på ett klassråd, det är något som känns i kroppen. Så beskriver rådgivaren Anna Sjölander delaktighet och inflytande.

Delaktighet göder lusten att lära

planta

Normer

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Att synliggöra normer kan göras på olika sätt. Detta är ett.
Normer..oskrivna regler om vad som är ”tillåtet” eller inte ”tillåtet” beroende av kön. Jämställdhet??

Sju saker en kille ska undvika för att inte bli våldtagen

Skärmklippw.PNG

Sverige är unikt!

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Jag har arbetat inom utbildningssektorn i många år. Jag har upplevt mycket positivt och många svårigheter. Att arbeta inom skola för barn och unga är inget enkelt arbete, men mycket viktigt, för barnen och för samhället. Ibland har jag frågat mig själv varför jag valde det yrke som jag gjorde. Jag har några gånger starkt övervägt att byta yrkesbana. Det har hänt vid de tillfällen då jag upplevt respektlöshet. Men, jag blir kvar. För att det finns något jag brinner för. Det är att värna för alla barn och ungas välmående, att säkerställa att de får den respekt som de har rätt till. Det är också att föra det svenska samhällets normer och värden, värdegrunden vidare. Ett arbete som börjar med oss själva. Vi vuxna. Att vi modellar och lever de värden som vi också ska lära barn och ungdomar.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor…(Skollagens första kapitel, 5 §)

Det är vackra ord. Viktiga ord. Ord som betonar kunskap och viktiga förmågor som krävs för att kunna leva ansvarsfullt i ett demokratiskt samhälle. Ibland, tror jag att jag själv och andra med mig blir lite ”hemmablinda”. Ord som värdegrund har tappat sin kraft, inte sitt värde men sin kraft, det har blivit lite urvattnat. Men, det måste vi göra något åt, tillsammans, väcka liv i dess innebörd. Värde..grunden, den grund av viktiga värden som skolan och det svenska samhället vilar på. Jag är stolt över vår värdegrund. Den är vacker, den omfamnar människor och de värden som vi behöver för att må bra, tillsammans.
Det är till och med så att Sverige är unikt.

world value survey.png

På översikten ovan tydliggörs Sverige som unikt gällande sekularisering och toleransnivå (Word Values Survey 2015).  Sverige syns längst upp i det högra hörnet. Den svenska värdegrunden är ingen självklarhet. Den är unik och behöver omsorg för att bevaras och vidareutvecklas både för alla, både svenskfödda och andra som bor i Sverige. Familjer, barn och unga som söker sig till Sverige behöver stöd att lotsas in i den värdegrund som svenska samhället och skolan är uppbyggt på. Dessa frågor är i dagsläget mycket aktuella för skolans arbete med värdegrunden. Hur tydliggör vi värdegrunden för de som kommer från en annan kultur som inte återspeglar den svenska värdegrunden? Det kan exempelvis vara jämställdhetsfrågor och religionsfrihet. Den värdegrund som skolan vilar på behöver undervisas, diskuteras, synliggöras, praktiseras och följas.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagens första kapitel, 5 §)

En viktig och stor del av elevhälsans och lärares främjande arbete handlar om att arbeta med de värden som värdegrunden består av. Demokrati och inflytande, att få vara delaktig och uppleva att ens åsikter är viktiga. Om mänskliga rättigheter, barn och ungas rättigheter, om barnkonventionen, om frihet, att få vara med och styra sitt liv, om jämlikhet, jämställdhet och solidaritet. Allt finns med i läroplanen, men det ska omsättas och upplevas. När en skolas ethos, eller kultur andas värdegrund, när alla som befinner sig på skolan, personal och elever känner sig lyssnade till, viktiga, respekterade och delaktiga finns ett kvitto på att arbetet med värdegrunden är lyckat.
I detta arbete tycker jag att vi som arbetar på en skola ska börja med oss själva. Hur ser det ut på möten, blir alla lyssnade till, hur fördelas samtalstiden, känner alla sig delaktiga och respekterade, hur är det med solidaritet, jämlikhet och jämställdhet, finns kränkningar? Det är ett bra sätt att tydliggöra värdegrunden, att förstå att vi är förebilder för de barn och ungas som vi möter och att vi är de som ska lära dem dessa värden, delvis genom fakta, men kanske viktigast genom att öva färdigheter som att lyssna på varandra, våga uttrycka sina åsikter, förstå och respektera att olika åsikter finns, att skapa delaktighet och möta olika människors behov.
Ordet regler och krav tycker jag inte är motiverande. Tänk om vi tillsammans med barnen skulle skapa sociala förväntningar. Sociala förväntningar istället för klassrumsregler. Höga förväntningar vet vi nämligen är bra för motivationen. Sociala förväntningar på alla i en skola som grundar sig på värdegrundens normer och värden från läroplanen men med enklare ord. Det är något som lärare, elevhälsa och elever kan arbeta tillsammans med. Om vad det egentligen innebär och hur det praktiseras och upplevs.

sociala förväntningar

 

 

 

Främjande arbete

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Lärare har ett uppdrag att arbeta främjande med lärande.
Elevhälsan har ett uppdrag att arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande.
Samtliga har ett uppdrag att arbeta mot skolans mål.
Desto senare i händelsekedjan man kommer in, desto sämre mår barn och unga och desto svårare är det att hjälpa barnet. Självklart ska vi göra allt vi kan för att komma in tidigt i händelsekedjan, där vi skapar förutsättningar för lärande och välbefinnande!

Så hur gör man?
Vad ska jag göra i mitt främjande arbete?
Hur tar jag mig dit?
bild mål
Bilden är lånad av en vän till mig

En målbild är bra att ha vid ett förändringsarbete. Var vill du komma?
Är det så att  målet är att arbeta enligt skollagen (klok tanke), främst förebyggande och hälsofrämjande? ( Alltså vid en heltid minst 3 av 5 dagar i veckan.) Men, verkligheten kanske är att du inte vet om du alls arbetar hälsofrämjande.  Då kan du sätta upp följande delmål;
1. Jag ska ta reda på vad det innebär att arbeta hälsofrämjande mot skolans mål. (Det är fortfarande nytt, det är helt ok att inte känna sig säker på detta!!!!!!).
2. Jag ska börja med att sätta av en dag i veckan till främjande arbete, det börjar med att jag ska lära mig om vad jag behöver göra.
3.Jag ska informera min chef och mina kollegor om jag ämnar arbeta enligt skollagen. (Är du motiverad till att förändra kommer du att dra med dig kollegor som blir nyfikna på vad du gör och hur du gör.

Måltriangel
Störst yta har det främjande arbetet, det är också grundläggande, i mitten kommer förebyggande och längst upp med absolut minst yta är det åtgärdande arbetet.

triangel
Så där ja, nu finns ett mål och några delmål. Det är en bra start. Fundera även på hur lång tid det får ta tills du är framme vid huvudmålet; minst 3 av 5 dagar i veckan med ett innehåll som stödjer skolans mål. Får det ta en termin, ett läsår, eller 2 månader?

Ett huvudbry för mig är att det i läroplanen står följande: Rektors ansvar ”Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver”. Det är bra, på sätt och vis. Men, varför står det inte att det är rektors ansvar att utforma elevhälsan enligt uppdragsbeskrivningen som finns i skollagen. Att utforma den till att vara främst förebyggande och hälsofrämjande, där en av uppgifterna är att… eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Det tycker jag hade varit en bättre formulering. Det trycker nämligen på att insatser ska sättas in tidigt, helst före problem uppstår. Att elevhälsans professioner ska nyttjas genom samverkan med lärare för att göra en skola till den bästa möjliga. Där barn och unga får uppleva, träna och  lära sig om välbefinnande och lärande. Där elevhälsa och lärare arbetar tillsammans med de faktorer som verkligen påverkar BÅDE hälsa och lärande, systematiskt. Och därmed undviker att hamna i ”Riskhjulet”:

 

Riskhjulet

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Elevhälsan behövs i skolan, i det främjande och förebyggande arbetet, främst. Precis som uppdraget är formulerat i skollagen. Skolinspektionen och andra studier visar att Elevhälsan generellt arbetar mest åtgärdande, att de har svårt att vinna mark gällande det främjande och förebyggande arbetet. Den goda viljan finns, men det blir liksom inte av. Elevhälsan hamnar i ett riskhjul. Ett riskhjul som riskerar elevers lärande om vad de behöver för att må bra och kunna lära sig saker i skolan. För att visa hur jag tänker har jag skapat en bild av riskhjulet.

riskhjulet
En elevhälsa som arbetar mest åtgärdande möter barn och unga när de redan är i psykisk ohälsa och har då förmodligen även svårt att nå målen. Skadan är således redan skedd, vi har en elev som far illa. Elevhälsan gör allt de kan i detta sena läge och många gånger leder det till att barnet/ungdomen skickas vidare till landstinget, kanske barn- och ungdomspsykiatrin där en större utredning,  vård och behandling kan utföras, något elevhälsan inte får eller ska göra. Barnet/ungdomen får stöd och hjälp från landstinget. Kanske av en psykolog, en läkare, en kurator, arbetsterapeut eller alla tillsammans. Och vad händer, jo, steg 1 är att säkerställa elevens mående, på basnivå, det vill säga sömn, mat, fysisk aktivitet, föräldrarelationer, kamratskap, självkänsla, sammanhang och delaktighet att styra sitt eget liv. Alltså, barn och unga skickas till vården för hjälp och den hjälp de får skulle istället till stor del kunna utföras genom det främjande, grundläggande arbete som elevhälsan inte hinner med eller saknar verktyg och lokalt direktiv för att utföra. Att lära barn och unga vad de behöver för att må bra, livsstrategier. När barnet/ungdomen sedan mår lite bättre så kommer barnet tillbaka till skolan och möter återigen den miljö som förmodligen var bidragande till den psykiska ohälsan, som elevhälsan kanske inte heller hinner med att förebygga. Det för att de har fullt upp att arbeta åtgärdande. Det kallar jag för riskhjulet!
Givetvis ser det inte ut på detta vis överallt, men det gör det på flertalet orter. Elevhälsan har massor av kompetens som kan användas mer effektivt än vad som görs idag.

 

Publicerad den av specialpedagogik för alla

I samband med Skolverkets förslag på den nya nationella IT-strategin så vill jag passa på att uppmärksamma de fantastiska möjligheter som ges genom olika digitala verktyg. Skolverket har skrivit en artikel där jag beskriver hur alternativa verktyg kan användas i olika lärsituationer.

Läs hela artikeln på Skolverket sida

– Skolstil (för PC) är exempelvis ett av flera program som jag tycker är bra. Det är framtaget för läs- och skrivinlärning och finns också som iPad-app.

Även äldre elever kan vara behjälpta av att höra ord och meningar uttalas för att mer självständigt upptäcka och rätta fel i egna texter. I engelska och främmande språk är det användbart för alla elever, menar hon.

– Texter på internet kan man lyssna på med olika talsynteser för att skapa en ökad läsförståelse. Men vid sidan av att erbjuda eleverna verktyget kan det också vara viktigt att själv tänka på att använda talböcker kontinuerligt i sin undervisning.

Vid bedömningssituationer ska man ha fokus på att alla elever får möjlighet att visa upp sina kunskaper på de sätt de behöver, betonar Annika A Davidsson. Här kan formativ bedömning med mål som tydliggörs tillsammans med tidsenliga verktyg främja måluppfyllelsen.
När det gäller att ta emot individuella svar direkt från eleverna kring en uppgift eller om man vill ta reda på hur väl eleverna förstått ett moment, förespråkar Annika A Davidsson digitala responssystem som Mentimeter (finns både som gratis- och premiumversion) och Socrative (gratisprogram) hellre än handuppräckning.

– När läraren ställer en fråga i klassrummet är det ofta samma elever räcker upp handen varje gång. Vi vet att de allra flesta eleverna har kloka tankar och åsikter men alla kanske inte vågar svara muntligt. Därför borde vi övergå till sätt som tillåter att fler vågar komma till tals.