Den hälsofrämjande värdegrunden

Värdegrund. Ett ord som betyder så mycket. Ett ord som skolan slängt sig med så mycket att ordet tappat sin kraft. Skolans hälsofrämjande arbete handlar till stor del om normer och värden. Om dig, mig och om barnens rätt att bli väl behandlade, med respekt. Det handlar om att skapa ett gott skolklimat. En väl fungerande arbetsplats för både vuxna och barn som bygger på allas lika värde och rätten att utrycka sina åsikter och få reellt inflytande. Det är grundläggande för välmående, i skola och i arbetslivet. Skollagen, värdegrunden bygger på  Barnkonventionen. Rättigheter alla barn ska känna till och uppleva. Unicef arbetar för att skapa en bättre värld för alla barn. De flaggar just nu för Operation Dagsverke 2016. En fantastisk möjlighet att ”boosta” värdegrundsarbetet. En informatör kommer till skolan, material delges, övningar och mycket mer. Pengarna går till barn med funktionsnedsättningar i Mongoliet, en plats där 60% av barnen med olika nedsättningar inte får gå till skolan. Varför inte passa på att lyfta rättigheten att få gå till skolan? Allt det goda det bidrar till, lära om värdegrunden, lära kunskaper för att möjliggöra ett hälsosamt och socialt liv. Skolan möjliggör barnens framtid, om skolan tar väl hand om barnen. Alla barn. Varför inte passa på att tala om barns olikhet, om olika funktionsnedsättningar? Allt från glasögon till uppmärksamhetsproblematik och sociala sampelssvårigheter, om att hjälpa varandra och respektera olikhet, om fördelar som alla har. Och … därefter. En dags dagsverke, en möjlighet att bidra till något gott, en möjlighet att vara företagssam kanske anordna en loppis eller hjälpa till på en arbetsplats.

Läs mer och boka in er till Operation Dagsverke 2016

Material om Barnkonventionen

Bristande stöd, samverkan och elevhälsoarbete

Skolinspektionen lyfter problematik med att lärare och elevhälsan inte samverkar. Att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte prioriteras. Att elever inte utreds tillräckligt snabbt och ordentligt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det saknas ett gemensamt språk mellan elevhälsa och lärare för skolutveckling på skol-, grupp- och individnivå.

Skolinspektionen – Dåligt samarbete ger  bristande stöd

Utbildning- för elevhälsa och lärare

 

 

Normbrytande

Har du funderat över ditt förhållningssätt till olikhet? Det har jag. Hur bemöter vi vad vi anser vara utanför normen? Hur tilltalar vi människor med alla dess olikheter och förutsättningar? Behandlar vi människor lika? Jag vill tro att jag gör det, men jag är inte så säker, jag antar att jag har massor att träna på, det är bra att bli påmind!
I skolan ska vi utgå från att olikhet är normen. Att olikhet tillför. Jag ställer mig definitivt bakom det. Se gärna denna fantastiska film som vänder och vrider på normalitet och normer. Den är  18 minuter, den tiden är den värd.

En sällsynt vanlig dag, UR play

 

Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

”Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen” (Arbetsmiljöverket).

Den 31/3 2016 träder den nya lagen i kraft . Den har syfte att stävja det ökade antalet sjukskrivningar som finns på grund av problem i arbetsmiljön. Det handlar exempelvis om arbete med delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar i den organisatoriska arbetsmiljön samt socialt samspel, samarbete och socialt ansvar i den sociala miljön. Lagen innebär nya regleringar samt föreskrifter om ett hälsofrämjande arbete.
I många fall går de vuxnas arbetsmiljöarbete att översätta till barnens och kan vara ett stöd för att utveckla deras arbetsmiljö i skolan. En god arbetsmiljö skapar hälsa och möjliggör lärandet. Idag uppmärksammas kunskapsresultat mer än arbetsmiljö. Det behövs en förbättrad arbetsmiljö för att stävja psykisk ohälsa, även i skolan.

Ladda ner den nya föreskriften

 

Ger du rätt feedback?

Feedback som utvecklar: ”processberöm” tex du har läst igenom instruktionen.
Feedback som skapar osäkerhet: ”karaktärsberöm” tex vad duktig du är.
Processberöm ökar inlärningstakten och motiverar till att fortsätta. Detta skapar ett utvecklande tankesätt, tanken om att intelligens kan förändras genom träning och ansträngning. Ett utvecklande tankesätt är positivt för just motivation och hur man hanterar misstag.
Motsatsen kallar professor C. Dweck för ett låst tankesätt. Pedagogiska magasinet nr 4, 2015.

YAM, ett hälsofrämjande program för unga

Kan Yam,  Youth Aware of Mental health vara ett välfungerande preventivt program för psykisk ohälsa?
Yam ska utprovas under 2016 i Stockholms skolor. Det blir intressant att följa resultaten av dessa interventioner. Programmet består av sex områden nämligen; vad är psykisk hälsa, självhjälpsråd, stress och kriser, depressioner och självmordstankar, att hjälpa en kompis som har det svårt och vem kan jag be om råd.

Läs mer om YAM

DSC_7584

 

 

Är DISA ett bra verktyg för att motverka depression?

Att använda olika standardiserade och strukturerade program kan vara ett sätt att försöka förebygga psykisk ohälsa. DISA har utvärderats av forskare med lite olika resultat.

DISA (Depressive symptoms In Swedish Adolescents) har Pernilla Garmy  utvärderat för att ta reda på programmets effektivitet för att motverka depressiva symptom, ledares och elevers upplevelser av programmet samt dess kostnadseffektivitet. På 90-talet tog hälsomyndigheten i Stockholm fram detta material genom att utgå från den amerikanska metoden CWS och anpassa den till svenska förhållanden. Programmet DISA genomförs under 10 veckor. Intervjuer med elever påvisar att de flesta elever fått användbara verktyg för att hantera stress och påfrestningar enligt Garmy. Men, eleverna ansåg också att programmet hade varit bättre om det varit mer hälsofrämjande och lyft fram positiva delar snarare än att utgå från problem.Efter programmets slut hade ungdomarna mindre depressiva symptom än före programmet. Programmet har även visat sig vara kostnadseffektivt menar Garmy.
http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/halsopromotion-skolan-utvardering-av-disa-ett-program-att-forebygga-depressiva-symtom-hos-ungdomar/

DISA har kritiserats av andra forskare för sitt patogena perspektiv som kan leda till att problem skapas och för att utgå från ett färdigt koncept snarare än från aktuella behov. Det är viktigt att kritiskt granska olika preventiva program. Vilket fokus har de? Är fokus på individens problem, på det som behöver samtalas om, bygger de på det friska, vem blir problembärare, är det ett individfokus eller finns även ett samhälls-, lärmiljö- och socialt fokus? Läs mer om ett kritiskt perspektiv angående DISA i Lindholms avhandling.
http://www.skolporten.se/forskning/intervju/varderingar-praglar-program-mot-psykisk-ohalsa-unga/

Så frågan kvarstår. Är DISA ett bra verktyg för att motverka depression?

DSC_7512

Att arbeta hälsofrämjande

Att arbeta hälsofrämjande innebär att identifiera och vidareutveckla friskfaktorer. Friskfaktorer, faktorer som bibehåller vår goda hälsa.
Att vi är bra på att identifiera problem det vet vi redan. Något gör att vi uppehåller oss mer med att uppmärksamma och tala om problem och det som inte fungerar. Men vad är det då som gör att det fungerar, att vi mår bra och utvecklas? Enligt Antonovskys forskning är det känsla av sammanhang, att händelser känns förutsägbara och begripliga, att resurser för att möta dessa händelser finns tillgängliga och att dessa resurser som krävs är utmaningar som är värda investering och engagemang. Hm, vad innebär det? Att barnet, eleven förstår vad som krävs och varför, känner kraft att möta de utmaningar som ges i skolan för att det är värt något i barnets/elevens liv? Personligen så har jag den känslan när jag själv sitter som ”kapten på min båt”. Vet vad jag är intresserad av, gör sådant som väcker mitt intresse, känner att det leder till utveckling och tar ansvarsfulla beslut som påverkar mitt liv. I skolan talar om vikten av delaktighet, inflytande, utveckling och lärande.
Jag tänker så här, kan vi börja identifiera och samla på friskfaktorer? Verkligen sätta ord på vad det är. När fungerar det bra? Varför då? Kan jag göra det igen? Delger vi varandra detta? När då? Kan vi inspirera varandra att utveckla framgångssituationer? Tänk om vi fick skryta oss varma på föräldramöten om dessa situationer, framhålla elever, lärare, stunder, sätta guldkant på tillvaron.
För ibland går livet för fort, information strömmar till oss, och det händer nog, ibland, att vi missar det viktigaste av allt. Att leva, vara friska och känna glädje, tillsammans. Att bygga en skola på en stabil grund, hinner vi det? Kommer vi ihåg vad det innebär?
Hund1