Terminsstart – tid att planera ett inkluderande mottagande

Publicerad den av specialpedagogik för alla

polis

Semester och sommarlov börjar gå mot sitt slut för denna gång. Pedagoger, skolledare och elevhälsa återgår till arbetet för att förbereda sig för att ta emot barn och unga.
I denna stund är det passande att planera för mötet med barn och elever. Lärare och elevhälsa kan tillsammans planera och skapa minnesvärda och betydelsefulla mottaganden samt förekomma exkluderande stunder.

Det finns intressanta frågeställningar att diskutera med fokus på att skapa en inkluderande skolstart tex.

  • Hur skapas ett klimat där alla känner sig välkomna och trygga?
  • Hur kan vi skapa en ”vi”-känsla där alla känner sig sedda och delaktiga redan från första dagen?
  • Vad kan vi göra för de elever som inte dyker upp vid skolstart? De som finns kvar hemma. Hur kan vi kontakta dem? Kan vi förekomma att några stannar hemma?
  • Vad säger eleverna själva vid skolstarten om trygghet och välkomnande, vad gör att de känner sig trygga och välkomnade?
  • Vad kan en mentor göra för att skapa /upprätthålla en god relation?
  • Vad vet vi om våra barn och elever som kommer. Kan vi lära oss deras namn osv?
  • Hur möter vi föräldrar så att även de känner sig välkomna?
  • Hur vill du själv bli bemött efter din semester av dina kollegor?
  • Hur vill du bli bemött när du kommer till en ny arbetsplats? Kanske finns oro, ängslan men också förväntningar?
  • Vilka förväntningar har eleverna på det kommande läsåret?
  • Vilka visioner har de för sin framtid?
  • Vilka förväntningar har vi på de barn och unga som kommer?
  • Finns förutsättningar som motsvarar våra förväntningar?
  • Kanske ska den röda mattan rullas ut och stunden firas?

De första 10 minuterna i mötet med en ny lärare är av stor vikt för den framtida relationen. Se gärna kortfilmen  ”Så blir du en bra ledare i klassrummet” med Marcus Samuelsson, Universitetslektor i pedagogik angående fler tips för ett gott ledarskap.

 

Gympaläraren!

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Gympaläraren, Kalle Zackari Wahlström, vilken fantastisk pedagog. Oerhört professionell, kanske utan att han vet om det?  Jag blev rörd till tårar när jag ser Kalle Zackari Wahlström rädda några elever från psykisk ohälsa. Han gör det med bravur, med hela sitt hjärta och hela sin kompetens. Underbart!!!!
Gympaläraren är ett tv-program där Kalles mål är att få alla barn aktiva. I avsnitt 3 får vi ta del av mötet mellan Kalle och några ungdomar som inte känner sig delaktiga på gymnastiklektionerna. Kalle möter eleverna utifrån deras behov och leder dem till läroplanens kunskapskrav på ett mycket professionell sätt. Se programmet om ni inte redan har gjort det. Jag lider med ungdomarna i den situation de är när programmet visas, men det blir bättre!

Alla elever kunde inte ta till sig undervisningen som gavs, svåra röriga instruktioner, utgick inte från alla elevers behov, förstod inte olika förutsättningar, behov och funktionsnedsättningar, saknade kompetens och stöd till kompetens. Hade inte ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det här är vad som händer när kompetensen saknas. Elever tappar tron på sig själva, blir utåtagerande eller frånvarande från lektioner, det är elevernas lösning på den icke inkluderande och tillgängliga undervisningen. Gympaläraren fick arbeta åtgärdande, det hade blivit akuta problem pga den otillgängliga undervisningen. Detta hade kunnat förebyggas genom att lägga upp instruktioner och aktiviteter så att alla förstod och kände sig delaktiga. I detta fall hade en kartläggning på gruppnivå varit givande, vad fungerar bra, vad behöver förändras så att alla känner sig delaktiga, ta reda på elevernas behov och vad de själva uttrycker, ge inflytande och förändra undervisningen därefter. Om detta hade gjorts kanske inte dessa elever hade behövt gå igenom de känslor och den utanförskap som de tvingats utstå. Vilken tur att ”Gympaläraren” tog tag i situationen, vad hade annars hänt? En till hemmasittare? Psykisk ohälsa..det som inte får hända!

http://www.svtplay.se/video/6995881/gympalararen/gympalararen-avsnitt-3

Kanske säger ni när ni sett programmet, ”Ja, det var verkligen bra, suveränt jobbat av Kalle!”. Men vad var det egentligen han gjorde? Jag kunde inte motstå att göra en professionell analys av vad han egentligen gjorde som var bra.

  • Fokus på både kunskapskrav, värden och normer – hela läroplanen!
  • Positiv nära relation mellan lärare och elev
  • Salutogent förhållningssätt
  • Öppen och fungerande kommunikation
  • Utgå från elevbehov, förutsättningar, behov och motivation
  • Flexibla undervisningslösningar
  • Idrottsläraren tar ansvaret för att alla ska lyckas
  • Höga förväntningar på att alla ska lyckas
  • Uppmuntran till elevdelaktighet
  • Visa tolerans, empati och intresse för samtliga elever
  • Återkoppling till eleven utifrån kunskapskrav
  • Kännedom och vilja att möta eleven
  • Motiverande, omhändertagande och pådrivande
  • Involvera eleverna i undervisningen
  • Ge ansvar
  • Tydliggör kunskapskrav
  • Fokus på undervisning och repetition
  • Elever lär varandra
  • Undvikande av ”eget arbete”, leder lärandet, ”tar eleverna i handen”
  • Snabb och positiv feedback
  • Fysisk aktivitet, målet är varje dag

En intressant reflektion. Är detta specialpedagogik eller vanlig pedagogik, var går gränsen? Något att samtala om tycker jag. Specialpedagogik förklaras ibland som … det som behövs när den vanliga pedagogiken inte räcker till..och ofta nämns också det som är bra för några är bra för alla. Vad av ovanstående skulle ni säga vara specialpedagogik och vad är vanlig pedagogik? Intressant, eller hur!

 

 

 

 

Uppmärksamhet

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog menar att uppmärksamhetsproblematik kan bero på mognad och att en stark anknytning, goda sociala relationer kan vara den bästa hjälpen. Goda sociala relationer, anknytning till vuxna, föräldrar eller kanske en lärare vet vi genom forskning är hälsofrämjande, något alla behöver för att må bra. Det är en skyddsfaktor som hjälper oss att klara olika risker som vi utsätts för. Speciellt viktigt är det för barn och ungdomar i olika svårigheter. Det blir ett skydd, en viktig sköld.
Se gärna Gordon Neufelds inspelade föreläsningar om hans syn på uppmärksamhetsproblematik och om hur god anknytning är av största vikt för att motverka svårigheterna. Föreläsningarna är i fyra delar. I sista avsnittet berättar Gordon om hur viktigt det är att barnet/ungdomen får visa sina känslor och om hur goda relationer skapar en sköld för olika risker.

UR – Varför lyssnar inte Kalle, del 4

 

Ett tydligt schema

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Jag är speciellt intresserad av att omsätta specialpedagogiska anpassningar till den generella lärmiljön. Med det menar jag att göra saker tydligare så att fler kan ta del av det istället för att göra något särskilt av det. Ett sådant exempel är att utforma information eller kanske ett schema så att alla förstår det. Istället för att göra en otydlig information där några inte förstår och behöver särskilt anpassat schema eller kanske inte får någon anpassning och då istället missar vad som skulle förstås. Ett exempel för yngre barn är att sätta upp bilder som förklarar tid och  hur en samling går till. Ett förslag för lite äldre är att göra skolschema mer tydligt. Prestationsprinsen har bra förslag på hur ett tydligt schema kan utformas.

Föredrar man digitala kalendrar så kan samma sak göras i exempelvis Google calendar.

Läs hela inlägget av Prestationsprinsen

Livet som hemmasittare

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Lina och många andra ungdomar stannar periodvis hemma från skolan, av olika anledningar. Det är en mycket svår tid för både ungdomen och dess familj. Det kan vara så att det inte känns möjligt att gå till skolan, kanske det skapar svår oro och ångest. För familjen som försöker få sitt barn till skolan skapas frustration, det kan vara helt omöjligt. Och kanske är det så att det är nödvändigt för ungdomen att få en tids vila, att skolan bättre behöver anpassas, att bemötande och relationer inte fungerar som de ska och att det är ungdomens lösning att bli hemma. Något skolan behöver göra är att reagera mycket snabbt vid frånvaro, det är ett tecken på att något är fel och det är av största vikt att det snabbt utreds så att hjälp kan sättas in. Skolan behöver också gå hem till barnet och familjen för samtal, ofta kan inte barnet komma till skolan. Här behövs gränsöverskridande arbete, att möta eleven hemma för samtal. Samt att även BUP och Socialtjänst kan stödja ungdomen i hemmet tills vidare. Vi behöver speciellt uppmärksamma elever inom npf där sociala möten, svårbegripliga uppgifter och koncentration gör tillvaron komplicerad och tröttsam. Att tidigt uppmärksamma och anpassa så att dessa elever slipper bränna ut sig i skolan. Det kan ta mycket lång tid att komma tillbaka och självkänslan åker i botten. Det är något som ingen ungdom ska behöva uppleva. Jag har själv liknande upplevelser, jag vet hur komplicerat det är vid ungdomars skolfrånvaro.

Se filmen om Lina

Fredrik Ahlén om att förebygga skomisslyckande

 

 

 

Ung med asperger?

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Är du, eller känner du någon ung som har diagnosticerats med Aspergers syndrom? Då kanske denna webbutbildning kan passa. Webkursen, ett forskningsprojekt är tänkt som ett stöd till ungdomar och försöker besvara följande frågor:

Vad är ASD? Vad är autism? Asperger? Vad betyder det för mig?

http://www.ungochasperger.se/webbkursen-koll-p%C3%A5-asperger

 

Att bemöta och förebygga psykisk ohälsa

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar. Speciellt bland flickor i tonåren. Elevhälsa och förskole- samt skolpersonal har ett gemensamt ansvar för både hälsa och lärande. Den psykiska ohälsan är ett trauma för det enskilda barnet och ungdomen som behöver hjälp. Den psykiska ohälsan förhindrar också möjligheter för lärandet och omöjliggör skolans lärandeuppdrag.
Att arbeta förebyggande innebär att upptäcka tidigt och att försöka hjälpa och förhindra att hinder och svårigheter uppstår. Det kan man göra genom kompetens om sårbarhet, om vilka som är mer sårbara för att utveckla ohälsa. En god lärmiljö och ett professionellt bemötande motverkar uppkomsten av psykisk ohälsa.
Vissa grupper är mer utsatta för  psykisk ohälsa än andra. Några av dessa grupper är:
Barn med ADHD och andra beteendeproblem
Ledsna barn
Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd
Blyga och ängsliga barn
Barn som utsätts för fysiska övergrepp
Socialstyrelsen har gett ut 5 kunskapssammanfattningar om ovanstående grupper och om hur förskola och skola kan arbeta förebyggande. Kunskapssammanfattningarna försöker besvara följande frågor:
Hur kan du bemöta barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa?
När kan barnen behöva hälso- och sjukvård?
Hur kan förskolan och skolan bidra till att barn med en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning får så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas och lära sig nya saker?

 

Samordnade insatser – SIP

Publicerad den av specialpedagogik för alla

Ibland behövs stödinsatser från många olika håll, inte endast från skolan. Det kan vara så att ett barn och dess familj behöver insatser från både skola, Barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och Socialtjänst. För familjen så är det svårt att hålla ihop olika instanser från olika myndigheter, det är tidskrävande och ofta förvirrande. Den ena handen vet inte vad den andra gör. När både Landsting och Socialtjänst eller fler är inblandade så är det fördelaktigt att utarbeta en SIP. Det är en samordnad individuell plan där alla parter tillsammans gör en plan för olika insatser och tydliggör vem som ansvarar för vad. Många känner fortfarande inte till SIP eller känner till det men informerar inte om att det finns. Det är ett stort stöd för både barn och föräldrar samt skola, så be om att en SIP ska upprättas.

http://www.psynk.se/

 

Hur känns det att ha adhd eller asperger?

Publicerad den av specialpedagogik för alla

 

För att hjälpa barn och ungdomar behövs förståelse för olika människors behov och tänkande. Allt för ofta får barn höra, du kan om du bara vill, eller du är lat. Ett sätt att bättre förstå hur en funktionsnedsättning kan ställa till det i skolan är att prova på kognitionssimulatorn. Detta program ger oss en möjlighet att prova på en skolsituation med påverkan av olika funktionsnedsättningar som exempelvis adhd och autismspektrastörningar. Du lägger själv på de filter (funktionsnedsättingar) som du vill prova på. Lycka till i ditt lärande!

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/kognitionssimulatorn/